Sidan uppdateras, senast uppdaterad 22.12.2025.
Lagstiftningen om kvotjakt på varg är under beredning. För att jakten ska kunna inledas krävs ändringar i jaktlagen, statsrådets förordningar och jord- och skogsbruksministeriets (JSM) förordning. Lagstiftningsändringarna är på remiss.
På grund av att regelverket ännu inte är färdigställt är informationen på denna sida preliminär och kan komma att ändras. Vi uppdaterar uppgifterna när de har bekräftats.
På jord- och skogsbruksministeriets webbplats (på finska) (mmm.fi) finns täckande information om bakgrunden till lagstiftningsprocessen och hur den framskrider.
Riksdagen godkände ändringen av jaktlagen den 16 december 2025.
Kvotjakt på varg
Avsikten är att kvotjakten på varg ska genomföras inom ramen för 16 regionala kvoter. Jakten inriktas genom regionala kvoter som anges i JSM:s förordning. Genom förordning stadgas om områdesspecifika begränsningar av området och antalet vargar. Den totala kvoten föreslås vara 100 vargar.
Genom revirspecifika områdesavgränsningar riktas jakten i första hand mot hela flockar. Effekterna av den flockspecifika jakten bedöms vara förutsebar och effektiv, och dess inverkan på vargstammen är lätt att bedöma. En liknande modell har använts i Sverige under flera år, och erfarenheterna där visar att metoden fungerar för kontroll av vargstammen.
Varför behövs vargjakt?
Till följd av den växande vargstammen har säkerhetsproblemen och skadorna på husdjur samt polisens rovdjursuppdrag ökat. Trots satsningar på förebyggande åtgärder behövs det också en stamreglering som baserar sig på jakt.
Vargstammen i Finland har uppnått en gynnsam bevarandestatus, vars referensvärde JSM har fastställt till 273 vargar. Enligt vargprognosen som ingår i stamuppskattningen finns det i november 2025 totalt 476–669 vargar (90 % sannolikhetsintervall).
Syftet med kvotjakten är att minska det nuvarande vargbeståndet och förebygga de socioekonomiska olägenheter som orsakas av varg och samtidigt svara mot den oro över säkerhet och skador som orsakas av varg.
Kvotområden
Det föreslås att jakten riktas till 16 områden, där de utmaningar som vargen orsakar är störst. Kvotområdena har koncentrerats till sydvästra Finland, där det finns många vargrevir och antalet har ökat snabbt. Kvoterna har fastställts för kända revir och områden där varghybrider har observerats.
I Finlands viltcentrals förslag har kvotområdena valts ut främst på grundval av säkerhets- och skadekriterier. Fokus ligger på områden där det har förekommit betydande skador eller säkerhetsproblem orsakade av vargar.
Dessutom inriktas jakten till områden med skogsren samt mot flockar, i vilka man på basis av Naturresursinstitutets (Luke) material har observerat varghybrider eller nära släktskap mellan vargarna.
Vid valet av kvotområden har ett brett spektrum av informationskällor använts, såsom skadestatistik, observationsuppgifter, DNA-material, statistik över storviltsassistans och information om dispenser.
Målet har varit att dimensionera de revirspecifika kvoterna så att alla vargar kan avlägsnas från området. Om det har funnits observationsdata om antalet individer, har de tagits direkt som grund för kvoten. I annat fall har en schematisk och forskningsbaserad uppskattning på sex individer använts.
Finlands viltcentrals förslag på kvotområden och kvotmängder per område (pdf)
Kartor över Finlands viltcentrals förslag på kvotjakt på varg (pdf)
Varghybridområden
Av den föreslagna kvoten på 100 individer har 26 riktats till områden med varghybrider. DNA-analyser görs på alla fällda djur för att kontrollera om de är varghybrider. Om ett erhållet byte visar sig vara en varghybrid räknas det inte in i kvoten för det berörda området. En del av DNA-analyserna kan slutföras först efter det att kvotjakten har avslutats.
Med kvoten för varghybridområden säkerställs jägarnas rättsskydd i situationer där en varg blir byte i stället för en varghybrid.
Jakten på varghybrider är en viktig del av skyddet av naturens mångfald och Finlands vargbestånd. Varghybrid har i lagstiftningen definierats som en invasiv främmande art som hotar vargstammens livskraft och genetiska renhet. Korsningar kan vara mera tama än rena vargar, vilket ökar riskerna för både vargstammen och människor.
Jakten i fråga om denna del av kvoten påverkar vargstammen mindre än den jakt som riktas mot kända flockar eller par, eftersom det är sannolikt att vargar och varghybrider förekommer i områdena. De områden som omfattas av varghybridkvoten är i huvudsak observationsområden, som enligt stamuppskattningen inte är vargflocks- eller parrevir.
Jaktarrangemang
För kvotjakt på varg krävs inte separat tillståndsansökan, och inte heller jaktlicens eller dispens beviljad av Finlands viltcentral. Jakt på ett kvotområde förutsätter dock jakträtt.
Jakträttsinnehavare inom ett kvotområde får delta i jakten i kvotområdet. Jakträtten är i regel utarrenderad till jaktföreningar.
Enligt jaktförordningsutkastet som är på remiss föreslås den årliga jakttiden för varg sträcka sig från den 1 december till och med den 10 februari. Under det kommande året föreslås jakttiden vara 1.1-10.2.2026
Innan jakten inleds öppnas en separat övervakningssida som motsvarar den webbplats som gjorts för kvotjakt på björn inom renskötselområdet. På sidan visas hur kvoten har fyllts på basis av fångstanmälningarna. På sidan anges den totala kvoten för varje kvotområde och det återstående antalet, och när kvoten fylls visas det på webbplatsen.
För kvotjakt ska en jaktledare och ett tillräckligt antal vice jaktledare utses.
Vargjakt på statens marker
Forststyrelsen beviljar jakttillstånd för statens områden. Tillstånd som beviljas för jakt på varg beror på hur stor del av jaktområdet som är statlig mark och vilka jaktarrangemang som finns på området.
Inom Nivala kvotområde ordnas jakten med stöd av ett områdestillstånd som beviljats lokala jaktföreningar. De som deltar i jakt som ordnas av dessa föreningar behöver således inte separata personliga tillstånd för statens områden.
För Pahkavaaras och Vuosangas kvotområden, där det finns ett mer omfattande enhetligt statligt markområde, säljer Forststyrelsen personliga tillstånd för vargjakt. I kommunerna enligt 8 § i jaktlagen (Puolanka, Vaala, Hyrynsalmi, Kuhmo och Sotkamo) som hör till Pahkavaaras och Vuosangas kvotområde kan en lokal jägare jaga varg på statens marker i sin hemkommun utan Forststyrelsens jakttillstånd.
I övriga kvotområden för vargjakt har jakt på varg inkluderats i de lokala jaktföreningarnas arrendeavtal.
Läs mera (på finska) (eraluvat.fi).
Övervakning
En fångstanmälan om en varg som erhållits som byte ska göras omedelbart och fångstsituationen ska övervakas noggrant. Detta minskar risken för att kvoterna överskrids. När den regionala kvoten har fyllts avlyser Finlands viltcentral jakten utan dröjsmål. Information om att jakten avbryts ges på viltcentralens webbplats, och det är viktigt att jägarna aktivt följer informationen.
Prover av kvotvargar
Av varje fälld varg ska det sändas DNA-prov till Naturresursinstitutet (Luke) inom 14 dygn. Jägaren ska utan dröjsmål anmäla om det byte som erhållits och komma överens om leverans av proverna med Luke.
Luke ber att jägarna levererar de vargar som erhållits som byte flådda, honorna hela och av hanarna endast huvudet.
Om inte slaktkroppen eller vargens skalle levereras, ska DNA-prov sändas till Luke i Jockis. Sändningen av DNA-provet sker på egen bekostnad.
Luke betalar jägare kilometerersättning för leverans av slaktkroppar eller huvuden till närmaste verksamhetsställe enligt 0,55 e/km (självrisk 30 km/riktning).
Jaktförberedelser
Jaktföreningarna i kvotområdena ska kontrollera om jakträtt i fråga om varg ingår i de nuvarande jaktarrendeavtalen och vid behov uppdatera avtalen.
För vargjakt förutsätts i allmänhet större områden än endast en jaktförenings områden. Därför är det skäl att utreda och besluta om jägare i grannföreningar kan beviljas jakttillstånd för jakt på varg. Det är också lämpligt att diskutera potentiella jaktledare i samarbete med grannarna.
Utbildning
Finlands viltcentral utbildar jaktledarna för varje kvotområde i december. De första förberedande distansutbildningarna ordnades vecka 50.
Material för förberedande utbildning (på finska) (pdf)
Fördjupade närutbildningar ordnas i slutet av december. Den sena tidpunkten för utbildningarna beror på tidtabellerna för lagberedningen.
Ytterligare information
Finlands viltcentrals förslag: Jaktchef Visa Eronen, tfn 029 431 2331, visa.eronen@riista.fi
Varghybrider: Jaktchef Ohto Salo, tfn 029 431 2305, ohto.salo@riista.fi
Praktiska jaktarrangemang: Jaktchef Mikael Luoma, tfn 029 431 2271, mikael.luoma@riista.fi