Siirry sisältöön

Projektet Välmående av vilt

Projektet Välmående av vilt är ett allmännyttigt projekt, vars mål är att underlätta nyttjandet av vitsvanshjort för jaktföreningar och jaktsällskap. Inom projektet utvecklas bland annat hanteringen och försäljningen av kött samt mottagandet av jaktgäster.

Stammen av vitsvanshjort har ställvis blivit tät. Detta kan medföra olägenheter främst i trafiken och för specialodlingar. Samtidigt har stammens ökning skapat nya möjligheter för en utökad användning av hjortkött. I vissa områden börjar det finnas så mycket hjortkött att det räcker till även andra än jaktföreningarnas och jaktsällskapens medlemmar och markägare. Många föreningar och sällskap har under en längre tid sålt hjortkött, vissa till och med i betydande mängder. Ett av målen för projektet är att kartlägga utmaningarna i anknytning till köttförsäljning och ge information om hur en jaktförening eller ett jaktsällskap kan lösa dessa utmaningar.

Inom projektet söker man nya verksamhetsmodeller bland annat för hur jaktföreningar och jaktsällskap kan sälja obesiktat viltkött till förädlare och restauranger. Inom projektet samlas och erbjuds kunnande i hantering av viltkött, från det att bytet fälls och fram till styckning och vidareförädling. Projektet ger utbildning bland annat i rutiner i anknytning till livsmedelslokaler och konsumentförsäljning, som till exempel hygienisk hantering, styckning och förvaring av kött.

Rikliga mängder vitsvansar kan också leda till att vissa medlemmar i små jaktföreningar och jaktsällskap upplever jakten på vitsvanshjort som betungande. En riklig vitsvansstam betyder många jaktdagar och mycket byteshantering. Vissa jaktföreningar och jaktsällskap har redan i nuläget långt utvecklade arrangemang för gästjakt. Det kan fungera så att en jägare som inte hör till föreningen eller sällskapet köper ett dagskort och deltar i jakten under en dag. Den här typen av arrangemang kan vara till nytta i föreningar och sällskap med tät vitsvansstam i proportion till antalet medlemmar.

Att möjliggöra jakt på vitsvanshjort för jägare som inte hör till föreningarna och sällskapen stöder den lokala turistnäringen och skapar en motvikt till de negativa följderna av de ökade stammarna. Växande viltbruk, jakt och viltturism skapar möjligheter för aktörer på landsbygden att bedriva verksamhet även utanför jaktsäsongen. Det är möjligt att bygga upp företagsverksamhet runt viltbruket som blir till stor nytta för regionekonomin och det lokala samhället.

Projektets verksamhet är tvåspråkig. Verksamhetsområdet sträcker sig över Egentliga Finland, Nyland, Birkaland, Egentliga Tavastland, Päijänne-Tavastland och Satakunta. Projektet är till nytta för kommunerna, turismnäringen, företagarna och för de lokala serviceproducenterna (t.ex. reparations-, inkvarterings- och transporttjänster).

Tommy Arfman

Vitsvanshjorten som vilt

Vitsvanshjort får jagas med stöd av jaktlicens och Finlands viltcentral kan bevilja jaktlicens för jakt på vitsvanshjort. När jaktlicenser beviljas ska Finlands viltcentral säkerställa att vitsvansstammen inte äventyras på grund av jakten och att de skador som orsakas av vitsvansarna hålls på skälig nivå. En förutsättning för beviljande av jaktlicens är att den som ansöker om jaktlicens förfogar över ett för jakt lämpligt enhetligt område, vars areal ska vara minst 500 hektar. En jaktlicens berättigar till att fälla en vuxen vitsvans eller två kalvar. I licensen kan tas in närmare föreskrifter om ålder eller kön på de vitsvansar som får fällas samt om hur jaktlicenserna fördelas inom jaktlicensområdet, om detta behövs för en ändamålsenlig vård av vitsvanshjortstammen.

Vitsvanshjortarna har relativt stora hemområden, samtidigt som den genomsnittliga markägaren äger relativt små markområden. Förhållandena i Finland är sådana att förvaltningen av hjortdjursstammarna kräver samarbete mellan grannarna. Rätten att bedriva jakt och bestämma om den tillkommer markägaren, men i Finland är det inte ändamålsenligt att utgå från att varje markägare eller jakträttsarrendator skulle ha rätt att jaga hjortdjur ensam, utan samarbete med grannarna. Därför har man grundat jaktföreningar och jaktsällskap som genomför jakten på tillräckligt stora områden. Samarbetet med andra intressentgrupper är också viktigt.

För jakt på vitsvanshjort behövs en jaktledare. Jaktledaren ska planera de praktiska arrangemangen under jakten, ge dem som deltar i jakten behövliga föreskrifter om jakten och säkerhetsåtgärderna under jakten, samt se till att villkoren i jaktlicensen och bestämmelserna om jakt iakttas. Vid jakt i sällskap ska antingen jaktledaren eller en vicejaktledare vara närvarande. Jaktledaren eller vicejaktledaren behöver dock inte vara närvarande om jakten bedrivs som vaktjakt. Med jakt i sällskap avses ett jaktevenemang där fler än en jägare deltar.

Under jaktsäsongen 2018–2019 fälldes 52 781 vitsvanshjortar i Finland. Av dessa fälldes 95 procent inom verksamhetsområdet för projektet Välmående av vilt. På projektområdet fälldes i genomsnitt cirka tio vitsvansar per tusen hektar, dock med stora variationer i antalen. Enligt Naturresursinstitutets uppskattningar uppgick vitsvansstammen i projektområdet efter jakten till i genomsnitt cirka 19 vitsvansar per tusen hektar.

Kimmo Lyytikäinen/ Vastavalo

Behoven hos föreningarna och sällskapen kartläggs genom en enkät

Projektets verksamhetsområde är viltcentralsområdena Södra Tavastland, Norra Tavastland, Satakunta, Nyland och Egentliga Finland. Behoven hos jaktföreningarna och jaktsällskapen i området utreds genom en enkät. I samband med enkäten kan föreningarna och sällskapen meddela sitt intresse att delta i projektet. En del av respondenterna har möjlighet att delta mera intensivt i projektet. Tio jaktföreningar och tio jaktsällskap inbjuds att delta i projektet. De här föreningarna och sällskapen erbjuds praktisk handledning och råd till exempel i kötthantering, ekonomi och bedrivande av verksamheten. Det ordnas flera workshopar och kurser där experter från de olika områdena förmedlar sin kunskap. Deltagarna får en utsiktsplats som utvecklare av nyttjandet av vitsvansstammen.

Deltagande aktörer

Projektet genomförs av yrkeshögskolan Novia (Ab Yrkeshögskolan vid Åbo Akademi), Finlands viltcentral, Brahea-centret vid Åbo universitet och Svenska handelshögskolan Hanken i Helsingfors. Projektet finansieras av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) via landsbygdsutvecklingsprogrammet för Fastlandsfinland 2014-2020. Finansieringen sköts av NTM-centralerna i Egentliga Finland, Nyland, Birkaland, Egentliga Tavastland, Päijänne-Tavastland och Satakunta. Projektet har en sammanlagd budget på 433 100 euro. Projektet pågår 2,5 år och avslutas 31.7.2021.

  • Projektets huvudkoordinator är Ulrich Riese, som projektledare vid Novia. Han är i första hand den professionella projektledaren och leder projektet under hela dess genomförande. YH Novia ansvarar också för att ta fram helheter för kontinuerligt lärande inom viltbruk.
  • Mikael Wikström verkar som Finlands viltcentrals projektchef i projektet. I augusti 2019 anställs en projektarbetare för projektet. Från viltcentralen deltar även jaktchef Mikko Toivola och sakkunnig Lasse Heimo. Projektet stöds även av viltcentralsområdena. Viltcentralen ansvarar för jaktkompetensen i projektet.
  • Johanna Mattila och Leena Erälinna är projektansvariga för Brahea-centret vid Åbo universitet. Brahea-centret ansvarar för frågor i anknytning till viltkött.
  • Svenska handelshögskolan Hanken ansvarar för jaktföreningarnas helhet av småskaliga tjänster som eventuellt uppstår runt jakten och försäljningen av viltkött. Helena Liewendahl ansvarar för projektet för Hankens del.

Kontaktuppgifter

Ulrich Riese: ulrich.riese@novia.fi

Mikael Wikström: mikael.wikstrom@riista.fi

Mikko Toivola: mikko.toivola@riista.fi

Johanna Mattila: johanna.mattila@utu.fi

Leena Erälinna: leena.eralinna@utu.fi

Helena Liewendahl: helena.liewendahl@hanken.fi