Viltet erbjuder möjligheter även för inkomstbringande verksamhet. Näringsverksamhet i anknytning till vilt kan grovt indelas i tillverkning av viltprodukter, jaktturismverksamhet samt viltgårdsföretagande.
Jaktens och viltvårdens värde
Naturresursinstitutet och Finlands viltcentral har beräknat värdet av den finländska jakten och frivilligarbetet i anknytning till den. Också vilthushållningens inverkan på välbefinnandet har utretts. De totalekonomiska verkningarna av jägarnas konsumtion på den ekonomiska aktivitetens värde är 279–359 miljoner euro och motsvarande verkningar för värdeökningens del är 130–169 miljoner euro. Sysselsättningseffekten är 2 245–2 986 årsverken.
Jaktens totalvärde beräknades till 170–242 miljoner euro och värdet på viltvården och annat frivilligarbete i anknytning till den var 125–180 miljoner euro.
Dessa siffror kan jämföras med utredningar som har gjorts för hela Europeiska unionen, enligt vilka värdet på den europeiska jakten var 16 miljarder euro och värdet på frivilligarbetet i anknytning till jakt också var 16 miljarder euro, dvs. totalt 32 miljarder euro.
Hjortdjursjaktens värde
Hjortdjursjaktens andel av jaktens totala värde är avsevärd. Den ger årligen nästan 10 miljoner kilo kött. Därtill har hjortdjursjakten ett betydande upplevelsevärde. Svenska undersökningar visar att upplevelsevärdet är två tredjedelar av hjortdjursjaktens totala värde. Beräknat på det sättet skulle hjortdjursjaktens värde stiga till cirka 200 miljoner euro. Huvuddelen av bytet används i jägarnas hushåll.
Förutom köttet förädlas i Finland årligen cirka 80 000 hjortdjursskinn, varav cirka 40 000 är inhemska. Hudar från hjortdjur är ett viktigt råmaterial i läderindustrin, eftersom ungefär hälften av alla hudar som förädlas i Finland är från vilt. Vid hjortdjursjakten är också horntroféerna en viktig del av bytet och fina jaktminnen för ägarna.
Jaktturismföretagande
I Finland verkar för närvarande över 200 jaktturismföretag, som får sin inkomst från ordnande av olika jakttjänster. Efterfrågan skapar utbud och näringsgrenen växer därför kraftigt.
För många företagare har jaktturismen utvecklats till huvudsaklig inkomstkälla och i framtiden är det sannolikt att många jord- och skogsbruk övergår till att bedriva jaktturism som huvudsaklig näringsgren.
Enligt Ruralia-institutets utredning sysselsätter jaktturismföretagen sammanlagt cirka 400 personer och företagens sammanlagda omsättning är cirka 10 miljoner euro. Jaktturismens sysselsättande och därigenom även ekonomiska betydelse är störst på glesbygden, där det är en utmaning att skapa nya arbetsplatser.
Jaktturismens möjligheter i Finland är nuförtiden inom räckhåll för alla jägare. Människor har lärt sig att också jakthobbyn, liksom andra hobbyer, kan vara avgiftsbelagd. Intresset för den delvis kommersialiserade jakten ökar även på grund av människornas hektiska livsstil. Man vill köpa ett färdigt paket och delta i en sådan jakt där det är mera sannolikt att man får ett byte.
De viktigaste bytesdjuren inom jaktturismen är gräsand, fasan, rapphöna, morkulla, duva, gäss och skogshönsfåglar. Av hjortdjuren är älg och vitsvanshjort särskilt betydelsefulla och det finns också stor efterfrågan på dem, men det är bara på några ställen i Finland som klövdjursstammarna är sådana att de lockar utländska jägare. Den första frågan som utländska jägare, liksom numera även många finländska, ställer är hurdana troféer det finns på området och hur stor sannolikheten är att få ett trofédjur som byte.
Publikationer i anknytning till ämnet (på finska)
Erätalouteen liittyvän yritystoiminnan nykytila ja kehittämisedellytykset (valtioneuvosto.fi)