Våtmarksstrategin är en förvaltningsplan för våtmarksbiotoperna och de vattenfåglar som jagas. Målet är att vårda de nuvarande våtmarkerna och inrätta nya för att trygga att vattenfågelstammarna bevaras livskraftiga och sådana att de kan jagas.
I strategin poängteras jägarnas och markägarnas möjligheter att berika våtmarksnaturen genom egna frivilliga åtgärder. Samtidigt planerar man i strategin vården av de vattenfågelstammar som är föremål för jakt.
Jord- och skogsbruksministeriet har utarbetat strategin i samarbete med centrala aktörer inom området såsom Finlands viltcentral, Forststyrelsen, Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet, Helsingfors universitet och Finlands Jägarförbund. Miljöministeriet och Finlands miljöcentral har också deltagit i beredningsarbetet. Våtmarksstrategin blev färdig sommaren 2014.
Sammanfattning, Finlands våtmarkstrategi för vilthushållning (jord- och skogsbruksministeriet) (på svenska)
Se våtmarksstrategin (jord- och skogsbruksministeriet) (på finska)
Grund för hållbar jakt
Inom såväl Europeiska unionen som inom olika slags internationella avtal uppgörs det i dag förvaltnings-planer för många vattenfågelarter som häckar på våtmarker. De internationella förvaltningsplanerna fokuserar i huvudsak på åtgärder som främjar vården av biotoperna men ofta också begränsar jakten. För att kunna motivera kontinuiteten av en hållbar jakt i Finland, måste vi kunna påvisa att vi vårdar våtmarks-naturen.
Ett omfattande och ambitiöst projekt vilket omfattar de vattenfåglar som häckar vid insjöar och vid de våtmarker som fungera som deras biotop. I strategin avses med våtmark naturliga eller konstgjorda vattendrag samt områden som permanent eller tillfälligt är täckta av vatten, vatten- och strandgräsområden samt kärrens gölar med öppet vatten. I definitionen ingår de över 180 000 sjöarna och tjärnarna i vårt land. De arter som lever i våtmarkerna är bland annat halvdykänderna gräsand, kricka, bläsand, stjärtand, skedand och årta.
Markägarna och jägarna i nyckelposition
En nyckelposition i skötseln av våtmarker och inrättandet av nya våtmarker innehar alltid områdets markägare och jägare. Det finns nog vilja till frivillig naturvård, så snart man bara inser att den är nyttig.
Jägarna har åter långa traditioner i viltvårdsarbete och allt fler viltvårdare i vårt land har uppmuntrande erfarenheter också av viltvård på våtmarker. Mångfaldiga biotoper upprätthåller starkare vattenfågelstammar och möjliggör på så sätt bättre jaktmöjligheter för jägarna.
Naturens egna vattenfilter
I dag är våtmarkerna på många sätt aktuella ur naturvårdssynpunkt. Förutom att de är habitat för ett flertal djur- och växtarter, har de också många andra viktiga uppgifter i ekosystemens funktion. Våtmarkerna fungerar som naturens egna vattenfilter. De renar det vatten som strömmar genom dem och fungerar som vattenförråd och jämnar ut översvämningar.