Förvaltningsplanen för vargstammen sändes på remiss i dag. Planens syfte är att sammanjämka skyddet av varg och behoven hos människor som bor i vargområden. Vargpopulationen började minska år 2007, vilket sannolikt beror på olaglig jakt. Samtidigt upplever människor som bor i vargområden att de saknar sätt att hantera problemen. På dessa utmaningar försöker man nu hitta en lösning.
– Vargen hör till vår natur. Populationen måste vara tillräckligt stark. Förvaltningsplanens främsta mål är att bidra till en fredlig samexistens mellan vargar och människor och hålla populationen livskraftig, säger jord- och skogsbruksminister Petteri Orpo.
Nytt är att man tillåter jakt i stamförvaltningssyfte. Varje vargrevir får i fortsättningen egna förvaltningsmål. På detta sätt blir lokala aktörer mer delaktiga i planeringen av förvaltningen av varg. Att skydda vargen lyckas endast om behoven hos människor i vargreviren blir beaktade.
Jord- och skogsbruksministeriet fastställer årligen ett totalt antal vargar som får fällas med stöd av stamförvaltningsmässiga dispenser i hela landet. Samtidigt med förvaltningsplanen skickades också ministeriets förordning om en total tillåten bytesmängd på remiss. Enligt förordningen är bytesmängden högst 29 vargar. Enligt Vilt- och fiskeriforskningsinstitutets (VFFI) preliminära uppskattning är vargpopulationen mycket starkare än i fjol.
Stamförvaltningsmässiga dispenser beviljas av Finlands viltcentral. Dispenserna gäller unga vargar som orsakar skada för människor och som kan fällas utan att det inverkar på hela flockens livskraft allt för stort. En förutsättning för en dispens är alltid att man inte finner någon annan tillfredsställande lösning. Beslutet får inte riskera artens gynnsamma skyddsstatus. Skyddsarbetets mål är att trygga livskraften hos varje vargflock.
Hittills har stamförvaltningsmässig jakt gällt björnar och lodjur inom gränserna för EU:s habitatdirektiv. Systemet har fungerat bra och fått beröm. Den stamförvaltningsmässiga vargjakten pågår i två år i försökssyfte. Under denna tid följer man noggrant upp hur jakten inverkar på vargstammen och människornas attityder mot varg. Efter två år ser man om det är lönt att fortsätta jakten.
– Även tjuvjakten måste stoppas. Lokala jaktföreningar och sammanslutningar spelar en viktig roll här.
Planen presenterar ett antal projekt och metoder som lindrar skador av varg. En viktig reform är samarbetsgrupper som kommer att arbeta i vargområden och bedömer vargläget och stamförvaltningsarbetets utfall i samarbete med viltförvaltningen.
Problematiska vargar får nuförtiden fällas med stöd av Finlands viltcentrals dispens eller polisens order. Vargar som söker sig till gårdar gång på gång ska i första hand jagas bort. Att eliminera är alltid det sista alternativet. Det har dock inte alltid varit klart för människor som är bekymrade över vargar att när myndigheten ingriper. Ett av projekten har målet att klargöra detta.
Planutkastet har tagits fram av Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet under ledning av jord- och skogsbruksministeriet. Till exempel boskapsuppfödare, jägare, naturvårdare och invånarrepresentanter har fått tillfälle att bli hörda. Planen är nu på remiss, kommentarer får lämnas fram till 14.1.2015.
Mer information:
konsultativa tjänstemannen Sami Niemi, jord- och skogsbruksministeriet, tfn 0295 162 391
projektchef Mikael Luoma, Finlands viltcentral, tfn 029 431 2271
forskningsprofessor Juha Hiedanpää, Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet, tfn 050 363 8109