Jaktkvot på gråsäl

Hallin alueelliset metsästyskiintiöt määritellään siten, että hallikantaa ei vaaranneta. Kuva: Mervi Kunnasranta / Riista- ja kalatalouden tutkimuslaitos

För jakt på gråsäl behövs inte längre jaktlicens. Under det pågående jaktåret finns en jaktkvot på 1 050 gråsälar. Finlands viltcentral observerar hur kvoten fylls genom bytesanmälningarna. På så vis minskas problemindividernas skador för näringarna och stammens livskraftighet tryggas. Gråsäl är en av två arter i Finland som jagas enligt kvot.

Jakten på gråsäl i Östersjön förutsätter inte längre jaktlicens, utan den kan under jaktperioden fällas inom gränserna för den regionala kvot som fastställs av jord- och skogsbruksministeriet.

Gråsäl jagas från den 16 april till den 31 december. Ändringen från jaktlicenser till kvot träder i kraft i början av augusti när det nya jaktåret inleds. Det första året är kvotens storlek på Finlands havsområden totalt 1 050 gråsälar.

Gråsälens förekomstområde är indelat i tre stamförvaltningsområden, med egna kvoter. De regionala kvoterna bestäms så att gråsälsstammen inte äventyras utan bevaras på en gynnsam skyddsnivå.

Till stamförvaltningsområdet för Bottenviken-Kvarken hör de havsområden som hör till landskapen Österbotten, Mellersta Österbotten, Norra Österbotten och Lappland och kvoten är 683 gråsälar. Stamförvaltningsområdet för Sydvästra Finland omfattar de havsområden som hör till landskapen Satakunta och Egentliga Finland och kvoten är 273 gråsälar. Stamförvaltningsområdet för Finska viken utgörs av de havsområden som hör till Nyland och Kymmenedalen och kvoten är 94 gråsälar.

Antalet gråsälar som har observerats i inventeringarna har under 2000-talet ökat från cirka 10 000 till närmare 30 000 i dagsläget. Under åren med licensbelagd jakt fälldes de största tillåtna bytesmängderna inte ett enda år – på grund av begränsningarna och det faktum att gråsälsjakten är krävande.

Genom att övergå till kvoter minskar de av gråsäl orsakade förlusterna för yrkesfiske och vattenbruk. När gråsälsindivider som orsakar skador observeras i närheten av fångstredskap och odlingskassar, kan man omedelbart börja avlägsna dem.

Gråsälar som äter ur fångstredskap är ofta hanar i dåligt skick och mindre än ett år gamla, småväxta kutar. När fiskare och jägare samarbetar, riktas jakten mot de individer som orsakar skador, varvid skadorna för näringarna minskar och en hållbar förvaltning av sälstammen tryggas.

Bytet måste meddelas till Finlands viltcentral, som övervakar kvoterna

Om byteskvoten fylls innan jaktperioden är slut, fattar Finlands viltcentral beslut om att avsluta gråsälsjakten på stamförvaltningsområdet i fråga. Att kvoten är fylld och jakten avslutas meddelas till exempel via regionala pressmeddelanden och på Finlands viltcentrals nätsidor.

Utgående från bytesanmälningarna följer man med hur kvoten fylls. Senast den tredje vardagen efter att en gråsäl har fällts måste bytet anmälas till Finlands viltcentral. Att försumma anmälningsplikten är en jaktförseelse vars påföljd är böter.

Anmälningen kan göras via den elektroniska tjänsten Oma riista eller till viltcentralens regionala kontor. För att föra in de behövliga uppgifterna i anmälan om gråsälsbyte på dator eller mobiltelefon behövs användarnamn till Oma riista, varför det lönar sig att registrera sig på oma.riista.fi innan jaktperioden inleds.

Man ber också att ett prov från den fällda gråsälen inlämnas till Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet, som med hjälp av proven undersöker gråsälstammens struktur, miljögiftsmängderna, stammens hälsa och konsekvenserna för fisket. För provet betalas en premie på 120 euro (år 2014). Anvisningar och blanketter för att sända gråsälsprovet finns på Finlands viltcentrals nätsidor.

Kvotjakten har hittills använts endast för björnjakt på renskötselområdet. När systemet med jaktlicens för gråsäl upphör underlättas den administrativa bördan för näringsidkare och myndigheter.

Bild: Mervi Kunnasranta / VFFI

Extra information