Den senaste veckan har de regionala viltråden hört intressegrupper i hela landet och fastställt förvaltningsmålen för de närmaste åren för älgstammen på älgförvaltningsområdena. För hela landet är målet i genomsnitt 77 000 älgar i vinterstam, vilket på många ställen motsvarar uppskattningen av den nuvarande älgstammen. Älgarna är emellertid ungefär hälften färre till antalet än för tio år sedan.
Samtliga 15 regionala viltråd i Finland har under våren, efter att ha hört de regionala intressegrupperna, beslutat om förvaltningsmålen för älgstammen på de nya älgförvaltningsområdena. Jord- och skogsbruksministeriet fastställer inte längre älgtäthetsmålen, utan det görs på regionnivå under ledning av viltråden. För Finlands samtliga 60 älgförvaltningsområden har för de närmaste åren fastställts en älgtäthetsram, inom vilken älgstammen regleras på de olika områdena.
Älgtäthetsmålen som de regionala viltråden fastställer varierar mellan älgförvaltningsområdena, så att de på många ställen i Mellersta och Södra Finland i genomsnitt är tre älgar per tusen hektar och i Norra Finland färre. De högsta måltätheterna har fastställts i Egentliga Finland, Nyland och Kust-Österbotten. De lägsta måltätheterna förekommer i de nordligaste älgförvaltningsområdena i Lappland. De fastställda älgtäthetsmålen innebär för hela landet att älgens vinterstam hålls på nivån 65 000–89 000 älgar. Enligt Naturresursinstitutets uppskattning är stammen före vårens kalvning ungefär 82 000 älgar i hela landet.
Karta över de älgtäthetsmål som har fastställts för älgförvaltningsområdena (Naturresursinstitutet)
Älgförvaltningsområdenas mål för de närmaste åren är således i huvudsak en älgstam av nuvarande storlek, men målet är att stammens struktur ska bli mera balanserad. I fråga om älgstammens struktur iakttas huvudsakligen de mål som är fastställda i utkastet till förvaltningsplan för älgstammen, enligt vilken kornas andel av stammen är högst 1,5 individ per tjur. Målet är att andelen kalvar ska vara 20–30 procent efter jakten. Målen har emellertid kunnat preciseras i de olika regionerna.
Vid fastställandet av målen har man strävat efter att beakta både de skador som älgen orsakar och fördelarna för vilthushållningen. Angående målen har man i stor omfattning hört regionala intressegrupper med anknytning till älg såsom trafik-, skogs- och lantbruks- och miljösektorns myndigheter samt olika organisationer.
För att de fastställda målen ska uppnås ansvarar för sin del Finlands viltcentral samt jaktvårdsföreningarna genom planering och styrning av jakten och genom jaktlicensförvaltning. I samarbete med intressegrupperna kontrolleras årligen hur målen uppnås. Uppskattningar av älgstammens storlek och struktur produceras av Naturresursinstitutet, och som grund för uppskattningarna används det älgobservationsmaterial som har samlats in i samband med jakten.
Älgförvaltningsområdena som basenheter i vården av älgstammen
De nya älgförvaltningsområdena fastställdes i samband med publiceringen av förvaltningsplanen för älgstammen i slutet av år 2014. Med de nya älgförvaltningsområdena strävar man efter att ännu bättre beakta de biologiska kraven på vården av älgstammen och öka jaktvårdsföreningarnas samverkan i vården av områdets älgstam. Vid indelningen i älgförvaltningsområden har man strävat efter att beakta bland annat de faktorer som styr älgens vandringar, såsom stora vattendrag eller viltstängsel. Totalt bildades i Finland 60 älgförvaltningsområden, vars arealer varierar från dryga 100 000 hektar till ungefär 1,5 miljoner hektar. I Norra Finland är älgförvaltningsområdena större än i Södra Finland, eftersom de områden som älgen rör sig på är större i norr.
Mera information:
Finlands viltcentrals regionkontor / jaktcheferna, se kontaktuppgifter