Hösten 2016 resulterade älgjakten i cirka 50 000 fällda älgar, dvs. ca. 12 procent fler än året innan. Antalet motsvarar det beskattningsbehov som i våras planerats i de olika älgförvaltningsområdena. Cirka hundratusen jägare deltar i älgjakten i Finland varje år.
Finlands viltcentral beviljade sammanlagt knappt 42 000 jaktlicenser inför älgjaktssäsongen. Omkring 88 procent av alla beviljade licenser utnyttjades. En jaktlicens ger i regel jägaren rätt att fälla en vuxen älg eller två älgkalvar. Av det faktiska bytet var hälften vuxna älgar och hälften kalvar. I många områden var målet att balansera könsfördelningen inom älgbeståndet genom att fälla mer kor än tjurar. Bytet av vuxna älgar i hela landet bestod till cirka 50 procent av kor.
Älgbytet ökade jämfört med året innan inom alla viltcentralsområden med undantag av Norra Karelen, där det minskade med cirka en tredjedel från föregående år. Flest älgar, antalsmässigt sett, fälldes även denna säsong i Lappland och Uleåborg, sammanlagt cirka 15 500 individer.
Under de senaste åren har älgstammen ökat något. Naturresursinstitutet sammanställer varje år uppskattningar av älgstammens storlek och struktur. Det uppskattas att det efter jaktsäsongen hösten 2015 fanns cirka 88 000 älgar i hela landet. År 2015 fälldes cirka 44 000 individer. I enlighet med de mål som ställts upp av de regionala viltråden strävar man efter att hålla vinterstammen av älg på en nivå av 65 000–89 000 individer. Naturresursinstitutet ger sin bedömning av den nuvarande älgstammen senare i vår.
Älgdata samlas nu in via Oma riista-tjänsten
Insamlingen av älgdata moderniserades i höstas då det blev möjligt att rapportera om byten och observationer elektroniskt i Oma riista-tjänsten. Jaktföreningarna matade under jaktsäsongen in uppgifter om sitt älgbyte och sina observationer i tjänsten. För första gången kunde också jaktledarna och vice jaktledarna anmälas på elektronisk väg. Hela 90 procent av alla älgjaktsföreningar tog i bruk älgfunktionerna i Oma riista-tjänsten.
Målsättningar för älgstammens storlek och struktur har satts upp för varje älgförvaltningsområde, och utifrån dessa även beskattningsrekommendationer. De aktuella uppgifterna om byten och observationer gör det möjligt för föreningarna att följa jaktläget och bestämma hur jakten ska fokuseras både kvantitativt och kvalitativt sett. Den elektroniska insamlingen av älgdata underlättar viltforskningens stamuppskattningar i och med att uppgifterna blir mer exakta och kan samlas in redan under den pågående jaktsäsongen.
Tabell: Älgbytet 2016 regionvis.
| Viltcentralsområde | Älgbytet st. |
| Södra Tavastland | 1409 |
| Södra Savolax | 3692 |
| Sydöstra Finland | 2800 |
| Kajanaland | 2703 |
| Mellersta Finland | 3795 |
| Lappland | 7432 |
| Uleåborg | 8033 |
| Österbotten | 3545 |
| Norra Tavastland | 1908 |
| Norra Karelen | 1358 |
| Norra Savolax | 3484 |
| Kust-Österbotten | 2522 |
| Satakunda | 2495 |
| Nyland | 2444 |
| Egentliga Finland | 2041 |
| Hela landet sml. | 49661 |
Mer information:
Regionala tilläggsupplysningar fås av viltcheferna. Kontaktuppgifter finns på: https://riista.fi/riistahallinto/yhteystiedot/