Siirry sisältöön

Vargbeståndets regionala tyngdpunkt försköts från östra till västra Finland

Enligt den senaste uppskattningen av beståndet fanns det totalt 20 vargflockar i Finland i mars 2018. För ett år sedan var motsvarande siffra 14. Dessutom fanns det fem flockar som rörde sig på båda sidor av gränsen mellan Finland och Ryssland. Vargbeståndets tyngdpunkt har förskjutits från östra till västra Finland; i mars fanns cirka 70 procent av alla vargar i vårt land i västra Finland.

Flera faktorer har bidragit till att antalet vargar ökat i västra Finland. De flesta vargpar som kommit till västra Finland har fått ungar våren 2017. Näringssituationen är också avsevärt bättre för vargarna i västra Finland än i östra Finland. De faktiska orsakerna till att vargbeståndet minskat i östra Finland är inte kända.

Flest vargflockar i väst

I det västra stamförvaltningsområdet fanns 16 vargflockar i mars 2018. Antalet vargar uppgick till totalt 108–122, medan antalet ett år tidigare var 70–80. Antalet vargar i regionen har ökat med cirka en tredjedel sedan föregående uppskattning. Störst är förändringen i Österbotten, där antalet vargar har fördubblats.

I det östra stamförvaltningsområdet fanns totalt nio revir, av vilka fem var belägna på båda sidor av riksgränsen. Antalet vargar i området uppgick till totalt 52–57, medan antalet ett år tidigare var 75–90.

Endast några enstaka vargar rörde sig i renskötselområdet.

Vargbeståndet i Finland omfattar totalt 165–190 vargar, det vill säga knappt tio procent fler än året innan. Hälften av vargarna i de flockar vars revir sträcker sig över östgränsen har tagits med i beräkningen, precis som i tidigare uppskattningar av beståndet. När alla vargar med revir som sträcker sig över gränsen räknas in i Finlands vargbestånd blir det totala antalet 180–205 vargar.

Vargbeståndet i mars representerar läget efter jaktsäsongen, när antalet vargar är som minst. På sommaren är antalet vargar avsevärt större än i mars, eftersom vargens valpar föds i april–maj. Kullstorleken för en vargtik som får valpar för första gången är i genomsnitt 3,7 valpar; de äldre tikarnas kullar är vanligen lite större.

Uppskattningen av beståndet ges utifrån situationen i mars, eftersom materialet som uppskattningen baseras på då är som mest omfattande. Bland annat bidrar snötäcket till att man får in många spårobservationer samt avförings- och urinprov för DNA-analys.

 

Mer information:

Ilpo Kojola, forskningsprofessor

puh. 0295327411 ilpo.kojola@luke.fi

Sirpa Thessler, programchef
puh. 0295326582 sirpa.thessler@luke.fi