I Lappland, Kuusamo och Taivalkoski inleds älgjakten i början av september. I övriga landet startar vaktjakten på hjortdjur, med målet att minska trafikolyckor och skador på skörden. Antalet jaktlicenser för älg ökade och antalet jaktlicenser för vitsvanshjort minskade jämfört med föregående period.
Älgjaktens första period inleds i Lappland, Kuusamo och Taivalkoski i början av september. Samtidigt inleds i övriga delar av landet jakten på älg, vitsvanshjort och dovhjort i form av vaktjakt. Vid vaktjakt är det förbjudet att driva djuren och använda hund. För älgens del är vaktjakten begränsad till åkrar.
Älgjakten i Norra Finland avbryts den 21 september då brunstfredningen inleds och fortsätter på nytt den 5 oktober 2024. Samtidigt startar den egentliga älgjakten också i landskapen Norra Österbotten och Kajanaland. I övriga Finland startar den egentliga älgjakten en vecka senare, dvs. den 12 oktober 2024. Älgjakten avslutas i hela landet den 15 januari 2025.
Den egentliga jakttiden för vitsvanshjort startar i hela landet den 28 september 2024 och avslutas den 15 februari 2025. Rådjur får jagas i hela landet 1.9–15.2., men användning av drivande hund är förbjuden fram till den 27 september 2024.
Ökningar och minskningar av antal jaktlicenser
Finlands viltcentral har för den inkommande jaktsäsongen beviljat 34 007 jaktlicenser för älg, 59 035 för vitsvanshjort, 674 för dovhjort och 18 för skogsren. Med en jaktlicens får man fälla ett fullvuxet hjortdjur eller två kalvar, om inga andra villkor anges i jaktlicensen.
Enligt Naturresursinstitutets uppskattning ökade älgstammen under den förra periodens jakt med cirka sex procent och efter jaktperioden bestod stammen av cirka 84 000 älgar (95 % konfidensintervall 74 000–95 000 älgar). De fastställda målen för älgförvaltningsområdena i hela landet siktar på en vinterstam med 70 000–90 500 älgar. I merparten av älgförvaltningsområdena är älgtätheten i enlighet med fastställda mål.
Till följd av älgstammens ökning steg antalet jaktlicenser med omkring 9 procent i hela landet. I jämförelse med året innan ökade jaktlicenserna relativt sett mest i Kust-Österbotten, Österbotten och i Norra Karelen. Mängden jaktlicenser minskade i Södra Tavastland, Egentliga Finland och i Satakunta. Älgstammen har minskats de senaste åren i enlighet med ställda målsättningar och antalet jaktlicenser för älg inkommande höst är ungefär en tredjedel mindre än för fem år sedan i hela landet.
Stammen av vitsvanshjort är koncentrerad till sydvästra Finland och stammen har de senaste åren minskats med effektiverad jakt. Enligt Naturresursinstitutets uppskattning uppgick Finlands vitsvanshjortstam förra vintern till cirka 117 000 vitsvanshjortar (95 % konfidensintervall 110 000–124 000). Vitsvanshjortstammen minskade med 11 procent från i fjol, och en minskning var det särskilt i områden med den tätaste stammen i Egentliga Finland, Södra Tavastland och i Nyland.
För den kommande jaktperioden är antalet beviljade jaktlicenser för vitsvanshjort omkring 16 procent mindre än året innan, men på områden med täta stammar eftersträvas fortfarande en minskning av stammen.
Hösten är en riskabel tid för kollisioner med hjortdjur
Höstvädret och mörkret ökar risken för hjortdjursolyckor i trafiken. Djuren rör sig mer aktivt på hösten bland annat på grund av brunsttiden och förflyttningar till vinterbetena. Även pendlingstrafiken till och från arbete på hösten sker under tiden för gryning och skymning.
– Framför allt lönar det sig att genast i början av september inrikta jakten på små hjortdjur vid områden som är kända för att ha hög kollisionsrisk, så att färre djur är i rörelse under senhösten. Under hösten lönar det sig för trafikanterna att vara extra uppmärksamma vid områden med varning för hjortdjur, berättar jaktchef Jani Körhämö vid Finlands viltcentral.
Hjortdjurskollisioner som inträffat de senaste åren kan ses i den elektroniska tjänsten (ramboll.com).
Extra information
Körhämö, Jani
- Jaktchef, Norra Tavastland (Tjänstledighet)
- 029 431 2281
- jani.korhamo@riista.fi