Vargreviret är placerat både i Raseborg och i Salo. Flera observationer av vargparet det så kallade alfaparet, som äger reviret gjordes redan under förra vintern. I somras bekräftades att vargparet fått valpar då fyra vargvalpar fotograferades av lokala jägare viltkamera. Ett par veckor sedan kunde man konstarera att det fanns flera valpar då man gjorde en synobservation av ca 10 vargar på en gång.
Vargflocken rör sig över ett stort område och är inte alltid tillsammans
Revirets exakta gränser är inte kända men man vet att ett vargrevir i allmänhet är ca 100 000 ha (1000 km2) och att vargparet i allmänhet väljer skogsdominerade områden för sitt revir. Vi kan således anta att under den kommande hösten och vintern kommer det att göras vargobservationer på ett område vars gränser ungefär är Kisko å – väg 52 (Salo Ekenäs) Pojoviken och väg 186 ( Kiskovägen). Revirets gränser preciseras säkert till en del redan under hösten med hjälp av observationer som jaktvårdsföreningarnas rovdjurskontaktpersoner gör.
Under augusti månad har vargvalparna blivit så stora att de kan följa sina föräldrar på deras jaktfärder. Områdets täta vitsvanshjortstam är säkert även denna flocks viktigaste födoresurs, precis som för de tre vargflockar som finns i sydvästra Finland i Egentliga Finlands och Satakundas gränstrakter. Vart eftersom hösten framskrider är det sannolikt att vargflocken delar sig i flera grupper på 3-4 individer för att effektivera sin jakt på vitsvanshjort. Det är då möjligt att observera vargar från samma flock tiotals kilometer från varandra. Emellanåt samlas hela flocken för att jaga älg. Vargarna håller kontakt med varandra med det för alla bekanta ylandet. På vårvintern lämnar de flesta valparna reviret för att hitta ett eget levnadsområde. Det dominerande alfaparet vaktar sitt revir noga mot främmande vargar. Om paret är i gott skick så är nya valpar att vänta nästa vår.
Vargarna är en risk för husdjuren
Områdets rikliga hjortdjursstam är vargarnas överlägset viktigaste födoresurs. Det finns dock en uppenbar risk att främst får blir föremål för vargarnas jakt. Att vargen skulle döda nötkreatur eller hästar är däremot mer sällsynt. Augusti och september är den tid då de flesta fårskador sker. Ofta förblir attackerna enskilda händelser. Det händer dock att en vargflock eller en enskild varg regelbundet dödar får. Ibland dödar även vargarna hundar. Vargarna upplever att hundarnas är inkräktare i reviret eller så dödar de hundar som enkelt tillgänglig föda. Den första fårskadan har redan skett. Vargarna dödade flera får på ett bete vid stranden av Kirkkojärvi-sjön i Kisko i Salo. Skadan var relativt stor, totalt 13 får dog. En del av fåren drunknade, en del var bara dödade medan andra även var uppätna. Av märkena i terrängen att döma är det sannolikt att endast några vargar varit på platsen, inte hela flocken. Det är omöjligt att veta säkert men med största sannolikhet kommer förövarna just från denna nya flock.
Risk för nya skador
Detta första skadefall betyder även att risken för skador någon annanstans i vargreviret ökar. Det är skäl att öka övervakningen av och skötselbesöken på fårbetena. Om det är möjligt kan det vara lönt att flytta fåren inomhus eller till ett rovdjurssäkert bete för natten. Får kan även skyddas med rovdjursstängsel som staten betalar. Finlands viltcentral ger råd om hur man ansöker om rovdjurstängsel och om det lönar sig att skaffa ett sådant. Övervakning med viltkamera är även ett sätt att förebygga skador. Ofta observerar vargen fåren några nätter innan de inleder jakten. En viltkamera kan då ge en förvarning om att vargarna finns i närheten
Skydd av varg och vargjakt
Vargen är en strikt skyddad sällsynt art. Att döda eller jaga varg är i första hand förbjudet. Om en varg vid upprepade tillfällen förorsakar betydande skada kan den jagas med en dispens utfärdad av Finlands viltcentral. Om en varg utgör omedelbar fara för någon människa kan Polisen beordra att vargen t.o.m. skall dödas. I Finland kan även så kallad stamvårdande jakt av varg beviljas med dispens från Finlands viltcentral. Målet är då att hindra skador på förhand och hålla vargarna skygga för mänskor.
Extra information
Eronen, Visa
- Jaktchef, Nyland
- Beskattning av stora rovdjurs- och sälstammarr
- 029 431 2331
- visa.eronen@riista.fi
Hermansson, Jörgen
- vik. Jaktchef, Egentliga Finland
- Skärgården, stamförvaltning för små hjortdjur
- 029 431 2342
- jorgen.hermansson@riista.fi