Siirry sisältöön

Vårjakten på bäver vid strömmande vatten är en unik upplevelse

Den i övrigt avtagande jaktsäsongen fortsätter med vårens bäverjakt. Genom jakten på bäver förebyggs skogs- och åkerskador.

I vårt land förekommer europeisk bäver och kanadensisk bäver. Utbredningsområdet för den europeiska bävern omfattar nästan hela Satakunta, en del av Södra Österbotten samt Kust-Österbottens södra delar. Kärnområdet för artens utbredning i Satakunta omfattar Kumo älvs älvdal från Björneborg till Kumo och å andra sidan från Björneborg norrut till området Sastmola-Siikais.

Bäverjakten inleds den 20 augusti och fortsätter till slutet av april. Kanadensisk bäver jagas med tillstånd av markägaren eller jakträttsinnehavaren. För jakt på europeisk bäver krävs jaktlicens beviljad av Finlands viltcentral.

 

Vårjakten är tålamodskrävande

Bävern är ett värdefullt vilt, av vilket den slitstarka pälsen och det smakrika köttet används. Av bäver kan man till exempel tillreda en mättande Burgundisk gryta, som är smakrikare än originalet. Dessutom kan man få ett fint jaktminne genom att bleka bäverns kranium.

Vårens bäverjakt är ett utmärkt tillfälle att uppleva den uppvaknande naturen, samtidigt som man kan få spännande och tålamodskrävande jaktupplevelser. I sin egenskap av vårjaktform är bäverjakten unik i de finländska förhållandena.

Som fångstredskap används huvudsakligen gevär, jaktbåge eller saxar som dödar omedelbart.

Bäverinventeringarna görs med tre års mellanrum. Utifrån dem producerar Naturresursinstitutet en uppskattning av bäverstammarnas storlek. Enligt den riksomfattande bäverinventeringen som gjordes hösten 2020 finns det nu uppskattningsvis 3 700–5 000 europeiska bävrar, dvs. aningen fler än enligt inventeringen år 2017. Stammen av kanadensisk bäver har enligt inventeringen hållits oförändrad på riksomfattande nivå (10 000–19 000 individer). Det finns stora lokala variationer i förekomsten av bäver.

 

För att riva en bäverdamm krävs markägarens tillstånd

Med jakten begränsas bäverstammens tillväxt på områden med tät population, samtidigt som skador förebyggs.

Som pionjärarter formar bävrarna sin livsmiljö genom att styra vattenflödet med fördämningar. Den höjda vattennivån är till fördel för många skogslevande djur, eftersom livsbetingelserna blir mångsidigare. Det uppstår värdefulla våtmarksbiotoper för sjö- och hönsfåglar, i vilka födoinsekterna trivs. Översvämningsområden i anslutning till sjöar eller träsk utgör fortplantningsplatser för fiskar som leker på våren.

På en del ställen orsakar fördämningarna stora ekonomiska skador för markägarna i form av fällda träd samt översvämmade väg-, skogs- eller åkerområden. Man bör anmäla om bäverdammar till markägaren eller den lokala jaktföreningen, så att för- och nackdelarna med den höjda vattennivån kan bedömas.

Skador orsakade av bäver ersätts inte med statsmedel.

Dammar eller andra konstruktioner som hör till ett bebott bo får med tillstånd av markägaren för förebyggande av skada förstöras under följande tidsperioder:

1) 15.6–15.9 i landskapet Lappland,

2) 15.6–30.9 i landskapen Norra Österbotten och Kajanaland,

3) 15.6–15.10 i landskapen Österbotten, Mellersta Österbotten och Södra Österbotten, Mellersta Finland, Norra Savolax, Södra Savolax och Norra Karelen,

4) 15.6–31.10 i övriga Finland.

Under övriga tider får inte ett bebott bo, eller därtill hörande damm eller någon annan konstruktion byggd av bäver förstöras.

 

Tilläggsuppgifter:

Finlands viltcentral, Regionernas jaktchefer och viltplanerare Regionernas jaktchefer och viltplanerare

Information om bäverinventeringen (luke.fi)