Unga hjortdjur som stöts bort av honorna söker sig till egna områden i maj-juni. De oerfarna djuren förirrar sig ibland till tätorter och kan med sitt oförutsägbara beteende orsaka trafikolyckor.
En hjortdjursolycka måste alltid anmälas till nödcentralen. Det går lättast med appen 112 Suomi, som kan laddas ner i mobilen. På så vis får nödcentralen reda på den exakta händelseplatsen och jaktvårdsföreningarnas storviltsassistans (SRVA) hittar fram.
Informationen om positionen för olycksplatsen är avgörande för utredningen av djurets öde. Platsen kan också märkas ut med viltolycksmärket, som kan laddas ner via riista.fi.
– Även kreativa lösningar för att märka ut olycksplatsen är tillåtna. Det räcker att fästa en plastpåse eller ett annat motsvarande föremål synligt vid vägkanten på den sida där djuret sprang iväg. SRVA-aktören samlar ihop de föremål som använts för att märka ut olycksplatsen, säger Björneborgs jaktvårdsförenings verksamhetsledare Mikko Jokinen.
Anmäl alltid en olycka
Alla hjortdjurskollisioner anmäls inte till myndigheterna. I allmänhet handlar det då om kollisioner med små hjortdjur. Orsaken till att anmälningen försummas är ofta att fordonet endast fått lindriga skador. En oskadad bil betyder emellertid inte alltid att djuret har klarat sig med lindriga skador, eftersom benbrott kan orsakas också av en lindrig krock. Utan chaufförens anmälning kan vi inte söka djuret, och i värsta fall går det en långsam och plågsam död till mötes.
Målet är att efter en hjortdjurskollision alltid kontrollera djurets skick. SRVA-aktörerna som ger handräckning åt polisen spårar hjortdjuret med hund och försöker ta reda på djurets rörelser och graden av skada. Illa skadade djur måste avlivas av djurskyddsmässiga orsaker.
– Ibland klarar sig ett djur med blotta förskräckelsen eller små skador även efter en stor krock och spårningen får ett lyckligt slut, medan en liten stöt en annan gång kan bli djurets öde, säger Jokinen.
Unga djur kan förirra sig in i tätorter
I slutet av våren och på försommaren kan hjortdjur påträffas på ovanliga ställen. Djuren kan bete sig nyfiket, röra sig i närheten av bebyggelse och vara förvirrade i för dem främmande miljöer.
– Ett djur som beter sig avvikande är ofta en ung individ. När honorna ska börja kalva kan fjolårskalvarna få sig en krass början på självständigheten – honan kan ibland köra iväg fjolårskalven med hårda tag, berättar Jokinen.
Kalvarnas snabbt påkomna självständighet kan i värsta fall leda till överraskande möten i tätorter.
– Att förirra sig till en tätort är en överraskning för djuret självt, och den obehagliga situationen leder lätt till en skenande flykt, under vilken djuret kan skada sig, säger Jokinen.
Ett hjortdjur som har förirrat sig till en tätort ska om möjligt styras till säkrare områden genom samarbete mellan polisen och SRVA-aktörerna. I synnerhet älgen, med sin rejäla storlek, kan orsaka allvarliga farosituationer när den rör sig i bebyggda miljöer.
Tilläggsuppgifter
Reima Laaja, viltplanerare Finlands viltcentral tfn 029 431 2322
Mikko Jokinen, verksamhetsledare, Björneborg jaktvårdsförening tfn 041 465 6835