Handlingsprogrammet innehåller 46 åtgärder, av vilka många är omfattande. Dessa ska genomföras i gott samarbete med myndigheter, högskolor, forskningsanstalter och andra intressentgrupper.
”Samarbete mellan olika aktörer är nödvändigt när det gäller att skydda hotade arter. Också nyttan av skyddet fördelas på flera olika områden. Till exempel om livsmiljön för vatten- och strandfåglar som är på tillbakagång förbättras, är detta till nytta för både skyddade och viltarter. Jag hoppas att vi får i gång ett effektivt samarbete för att åtgärda och vårda igenväxande fågelvatten, säger jordbruks- och miljöminister Kimmo Tiilikainen.
I handlingsprogrammet framhävs vikten av att informationen om hotade arters förekomstplatser är tillgänglig och uppdaterad och att ny information tas fram. Olika myndigheter, aktörer och markägare bör ha tillgång till så högklassig, exakt och aktuell information som möjligt om arters förekomstplatser för att platserna ska kunna beaktas. Detta förutsätter välfungerande datasystem, flexibelt utbyte av information och tillräckliga satsningar på produktion av ny information.
Hotade arter påträffas i så gott som alla slags miljöer – allt från byggda miljöer till miljöer i naturtillstånd. Därför måste också skyddsmetoderna vara mångsidiga. I handlingsprogrammet anges viktiga åtgärder som är inriktade på olika livsmiljöer. Dessutom presenteras åtgärder som rör information och kommunikation, frivilligverksamhet, bekämpning av invasiva främmande arter, ex situ-bevarande och markanvändningsplanering.
För att stoppa en försämring av hotgraden bör man utöver att trygga de kända förekomstplatserna för hotade arter även utnyttja möjligheterna att skapa nya lämpliga livsmiljöer. Detta kan ofta uppnås utan betydande tilläggskostnader i samband med olika projekt. I bästa fall uppstår till och med kostnadsbesparingar.
Finland har förbundit sig till det internationella målet att stoppa förlusten av biologisk mångfald senast 2020. Det handlingsprogram för skydd av hotade arter som nu getts ut ingår i verkställandet av Finlands strategi för bevarande och hållbart nyttjande av den biologiska mångfalden.
Man har upptäckt stora skillnader i hur hotgraden utvecklats, både mellan olika grupper av organismer och mellan arterna i olika livsmiljöer. Generellt sett har hotgraden försämrats, även om man med långsiktigt arbete också fått till stånd en positiv utveckling. Nästa bedömning av hotade arter i Finland ska enligt planerna slutföras i början av 2019. Resultatet av bedömningen kommer också att avslöja hur framgångsrikt det aktuella handlingsprogrammet har genomförts.
Mer information:
Esko Hyvärinen, miljöråd, miljöministeriet, tfn 0295 250 094, fornamn.o.efternamn@ym.fi
