Jord- och skogsbruksministeriets förordning tillåter begränsad jakt på åtta järvar

 

Enligt jord- och skogsbruksministeriets förordning får man med dispens fälla åtta järvar i renskötselområdets norra och östra delar. I förvaltningsplanen för järv ingår tre förvaltningsområden: det norra och östra renskötselområdet, det övriga renskötselområdet och skogsfinland. För andra året i rad får järvar jagas för att eliminera skadevållande djur. Antalet är lika stort som i fjol. Förordningen träder i kraft den 9 januari 2018.

Enligt Naturresursinstitutets beräkning 2017 har vi uppskattningsvis 220 – 250 järvar i vårt land. Populationen har mångdubblats under de senaste 15-20 åren. De flesta järvarna lever i fjällområdena i norr och i skogarna i öst. I Enontekis-, Enare- och Utsjokiområdet uppskattas leva 40-60 järvar som hör till den nordiska livskraftiga populationen med över 800 järvar. Söder om de tre nordligaste kommunerna lever sannolikt ca 180 – 190 järvar som är en del av den ryska populationen med ca 1 500 djur. Såväl Sverige som Norge jagar järv för att minska skador på får och renar. På vårvintern 2017 fälldes sammanlagt åtta järvar i sju renbeteslag i norra delen av renskötselområdet med Finlands viltcentrals dispens.

I den senaste bedömningen av hotade däggdjur 2015 ändrades klassificeringen för järv från akut hotad till starkt hotad. Detta på grund av den växande populationen. Den senaste bedömningen enligt habitatdirektivet 2007 – 2012 visar att järvens skyddsnivå är gynnsam i Övre Lappland och Finska armen, det vill säga det alpina bältet. I övriga delar av landet, det vill säga den boreala regionen, är skyddsnivån än så länge otillräcklig, men det ser ut att järvpopulationen håller på att växa även där. Kvoten på åtta järvar kommer således inte att försämra järvens skyddsstatus.

Stora skador för renskötseln

Av alla stora rovdjur orsakar järv mest skada för renskötseln. I slutet av 2017 rapporterades in närmare 2 893 järvdödade renar, vilket är nästan etthundra fler än året innan. Ökningen i antalet järvskador ser ut att ha blivit påtagligt långsammare. Järv orsakar skador för ca 6,6 miljoner euro, vilket är mer än värdet av skador som varg, björn och lodjur orsakar på renar tillsammans.

Det går inte att direkt bedöma hur dispenserna inverkar på antalet skador eftersom det finns också andra inverkande faktorer, t.ex. snö- och väderförhållanden. Undersökningarna ger vid handen att en järv dödar två renar per månad, men det finns också järvar som dödar 15 renar. Elimineringen av åtta järvar betyder åtminstone 192 skador mindre årligen och sparar in ungefär en halv miljon euro i skadeersättning.

Revirbaserat ersättningssystem och flytt av järvar

Det har upprepade gånger föreslagits att Finland ska övergå till ett liknande revirbaserat ersättningssystem som Sverige tillämpar. Att byta system minskar dock inte antalet skador och det har inte heller i Sverige minskat behovet av eliminering. Renbeteslagen i renskötselområdet motsätter sig dessutom starkt ett sådant system.

Ett nytt system löser inte heller de problem som gäller anslagen för ersättning av skador på ren eftersom det redan nu har varit mycket problematiskt att betala ersättningarna fullt ut. Värdet av de skador som stora rovdjur år 2017 orsakade på renar, odlingar och biodlingar uppgår till närmare 12 miljoner euro. Budgeten 2018 innebär en nedskärning med ca två miljoner euro som denna gång gäller alla dem som lidit skada. Ett revirbaserat ersättningssystem kräver dessutom kommissionens officiella godkännande och stora ändringar i lagstiftningen samt omfattande forskningsresurser för att kartlägga järvpopulationerna och leta efter bon. Det kan göras snabbt endast så att skadeersättningarna skärs ned ytterligare.

Ett alternativt förslag är att skadevållande djur flyttas bort från renskötselområdet. Enligt förvaltningsplanen för järv kan flyttningar inledas endast i det fallet att den lokala befolkningens attityd mot projektet är tillräckligt positiv. Utredningarna visar dock att lokalbefolkningen ser så pass negativt på saken att det inte funnits några förutsättningar att flytta järvar.

Mer information:
Jussi Laanikari, överinspektör, tfn 040 733 6229, jussi.laanikari(a)mmm.fi