Finlands viltcentral uppdaterar förvaltningsplanen för Östersjöns sälstammar så att den motsvarar den senaste tidens utveckling av gråsäls- och vikarstammarna samt stamförändringarnas inverkan på bland annat fiskerinäringen. I uppdateringen deltar intressentgrupper i stor omfattning.
På 1960- och 1970-talen minskade gråsäls- och vikarstammarna i Östersjön kraftigt på grund av fortplantingsstörningar som orsakades av miljögifter, så att det återstod några tusen individer. Tack vare skyddsåtgärder började stammarna återhämta sig, och år 2007 upprättades en förvaltningsplan för Östersjöns sälstammar.
– Målet med planen är att trygga en gynnsam skyddsnivå för sälstammarna. Målet har uppnåtts, eftersom gråsäls- och östersjövikarstammarna på drygt tio år har fördubblats, berättar Finlands viltcentrals Arto Marjakangas, som leder arbetet med förvaltningsplanen.
Den inventerade stammen av gråsäl i Östersjön har ökat till 30 000 individer, men på finländska vattenområden har gråsälstammen inte ökat sedan år 2006. På finländska havsområden har man vid inventeringarna noterat cirka 10 000 gråsälar, av vilka den överlägset största delen i den sydvästra skärgården.
Östersjövikarens population har splittrats i fyra delstammar, av vilka den i Bottenviken är störst. År 2017 noterades drygt 13 600 vikare i den inventerade stammen i Bottenviken. Vikarstammen i Bottenviken växer långsamt, medan de mindre delstammarna är stabila eller på tillbakagång.
Gråsäl har varit jaktbar sedan år 1998, och jakt med stöd av jaktlicens på vikare har varit möjlig på förvaltningsområdet Bottenviken-Kvarken sedan jaktåret 2015–2016.
I förvaltningsplanen år 2007 framläggs att ökade sälstammar möjliggör att de används ekonomiskt. Europaparlamentets och Europarådets förordning 2009 om handel med sälprodukter satte emellertid stopp för målet, eftersom förordningen i praktiken innebär handelsförbud mot sälprodukter.
Sälarna orsakar skador för fisket och fiskodlingen. Enligt Naturresursinstitutets bedömning har det nominella värdet på skadorna för fiskerinäringen de senaste åren varit totalt cirka 1,5–2 miljoner euro per år. De betydande skadorna har ökat kraven på en begränsning av sälstammarna.
I processen för uppdateringen av förvaltningsplanen engageras intressentgrupper som representerar fiskerinäringen, skärgårds- och kustbefolkningen, viltpolitiken, säljägare, sälskyddet och sälforskningen. Intressentgruppernas deltagande startar i juni och fortsätter fram till i höst.