Den 5 december 2018 överlämnade regeringen till riksdagen en proposition enligt vilken mårdhund, mink, bisamråtta, sumpbäver och tvättbjörn inte längre ska omfattas av jaktlagens bestämmelser om jaktbegränsning. Däremot ska guldschakal som är en sannolik invaderande främmande art klassas som en viltart. Ändringarna är planerade att börja gälla i mars 2019.
Mårdhund, bisamråtta, sumpbäver, tvättbjörn och mink hör enligt EU-lagstiftningen eller den nationella lagstiftningen till de invasiva främmande arter som kräver effektiva bekämpningsåtgärder.
Om riksdagen godkänner propositionen, får bekämpningen av främmande arter ske med samma metoder vilka man enligt jaktlagen får använda för att fånga och döda icke fredade djur. Ursprungligen ingick mink inte i jord- och skogsbruksministeriets lagförslag, men togs in efter remissbehandlingen.
– Om främmande arter, till exempel mårdhund, sprider sig i naturen orsakar den stor skada på den ursprungliga faunan. Därför behöver vi effektiva metoder för att bekämpa dem, säger jord- och skogsbruksminister Jari Leppä.
Enligt de nya bestämmelserna får fåglar och däggdjur som hör till främmande arter i större utsträckning än i dag bekämpas med fångstredskap och -metoder som är tillåtna enligt jaktlagen och -förordningen. Finlands viltcentral får en större roll i bekämpningen. Genom förordning av statsrådet kan utfärdas bestämmelser om effektivare fångstmetoder än vad jaktbestämmelserna tillåter, likaså om begränsningen av fångstmetoderna för en viss främmande art.
Invaderande och främmande arter är inte samma sak
Guldschakal ska enligt förslaget klassas som en viltart. Detta i syfte att man vid behov kan reglera populationen med stöd av jaktlagen. Bland annat på grund av klimatförändringen har arten under de senaste årtiondena brett ut sig från sydöstra och mellersta Europa mot norr. Den förväntas snart nå även Finland. Guldschakalen kan som en invaderande art hota våra ursprungliga arter genom att konkurrera om samma föda och miljö, sprida sjukdomar och parasiter samt genom att korsa sig med ursprungliga arter.
Invaderande arter är inte samma sak som främmande arter som berörs av egna bestämmelser. Invaderande arter sprids på naturlig väg till nya områden, medan främmande arter alltid sprids utanför det naturliga utbredningsområdet med människans oavsiktliga eller avsiktliga medverkan. En främmande art betraktas som särskilt skadlig om den riskerar naturens biologiska mångfald.
Mer information om främmande arter (vieraslajit.fi)
lagen om hantering av risker som invasiva främmande arter medför: Pekka Kemppainen, lagstiftningsråd, tfn 0295 16 245
jaktlagen: Jussi Laanikari, specialsakkunnig, tfn 040 7336 229