Projektet VargLIFE har levererat material för förebyggande av rovdjursskador på gårdar med djurhållning. Användarerfarenheter samlades in genom en enkät. Anordningarna är lösningar som antingen skrämmer bort stora rovdjur eller underlättar övervakningen av betesområdet. Erfarenheterna var positiva i synnerhet av vilt- och övervakningskameror.
Projektet VargLIFE har levererat material för förebyggande av rovdjursskador på gårdar med djurhållning. Majoriteten av deltagarna i försöket är fårfarmare. De flesta betesområdena låg i landskapsvårdsområden. Över hälften av betesmarkerna var försedda med elektriska rovdjursstängsel.
På gårdarna testades GPS-halsband, vilt- och övervakningskameror samt skrämselanordningar, vilkas skrämmande effekt grundar sig på ljus, ljud eller både och.
En tredjedel av dem som använt GPS-halsband bedömde att man när olyckan var framme åtminstone hade kunnat minska omfattningen av rovdjursskadan. Med hjälp av GPS-halsband hade man kunnat ingripa i situationen tidigare än utan halsband. De övriga respondenterna bedömde att de inte hade kunnat påverka skadan.
”Majoriteten av de gårdsägare som svarade ansåg att man med GPS-halsband får värdefull tilläggsinformation om fårens rörelser på betet, i synnerhet när det ligger långt från gårdens centrum”, säger planerare Mari Tikkunen från Finlands viltcentral.
Vilt- och övervakningskamerorna ansågs vara till nytta
Den information man får från vilt- och övervakningskameror om rörelserna på betesområdet ansågs vara viktig för förebyggandet av skador av stora rovdjur, men de ansågs också vara till nytta för den dagliga uppsikten över djuren.
”Information om stora rovdjur som rör sig i området gör att man kan reagera och får tid att skrämma bort rovdjuren från betet eller dess närhet, och vid behov förbättra skyddet av beteshagen. Vid flera objekt fastnade något stort rovdjur på bild under betessäsongen”, säger Tikkunen.
Goda erfarenheter av skrämselanordningar
Fem olika modeller av skrämselanordningar testades, och de placerades främst vid utkanten av betesområdet för att skrämma bort varg och andra stora rovdjur. Det går inte att säkerställa hur de stora rovdjuren förhöll sig till anordningarna och hurdan skrämseleffekten var, eftersom man exempelvis inte fick någon viltkamerabild av situationen.
”Enligt enkätresultaten ansåg användarna att i synnerhet Foxlights ljusanordning var lätt att använda och fungerade bra. Anordningens funktion grundar sig på en ljusserie som blinkar slumpmässigt”, säger Tikkunen.
Gårdsägares användarerfarenheter av olika skyddsmetoder samlas in fram till år 2024. Erfarenheter och resultat rapporteras i sin helhet i slutet av projektet, och de bästa metoderna sammanställs till en verktygslåda för förebyggande av skador.
Enkäten genomfördes i oktober-november 2021. Totalt 22 djurgårdsägare svarade, varav 19 var fårfarmare.
Tilläggsuppgifter
Mari Tikkunen, planerare projekt VargLIFE
tfn 029 431 2239
Lära sig om nya metoder för att skydda husdjur: https://youtu.be/jzJyuMNpkMw (Youtube.com)
VargLIFE (på finska SusiLIFE) är ett sexårigt projekt som Naturresursinstitutet, Finlands viltcentral, Polisinrättningen i Östra Finland, Forststyrelsen och Nylands distrikt vid Finlands Naturskyddsförbund genomför tillsammans. VargLIFE förebygger skador orsakade av varg, utvecklar DNA-uppföljningen av arten, förbättrar interaktionen på lokal nivå samt tar fram och förmedlar information om vargar.
Projektet har fått finansiering från EU-programmet LIFE (LIFE BOREALWOLF, LIFE18 NAT/FI/000394). Dessutom finansieras projektet av Jord- och skogsbruksministeriet, Miljöministeriet och alla organisationer som genomför projektet. Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK rf finansierar åtgärder för att förebygga skador och skydda tamdjuren.
Materialet reflekterar synsätt av upphovsmannen, och Europeiska kommissionen eller CINEA är inte ansvariga för användning av materialets innehåll.