I vinter ska snöspår efter varg inventeras inom ett avgränsat område i Södra Österbotten, Österbotten och Satakunta om vädret tillåter. Jord- och skogsbruksministeriet, Finlands viltcentral, Naturresursinstitutet och Finlands Jägarförbund har kommit överens om en inventering.
Inventeringen görs under en och samma dag mellan slutet av januari – slutet av februari. Arbetet med att planera inventeringen har inletts och de närmare detaljerna kommer att klargöras inom de närmaste veckorna. I de södra delarna av Södra Österbotten och Österbotten görs inventeringen inom älghushållningsområdet ”Kusten-Österbotten – Österbotten 3”. Inventeringsområdet i Norra Satakunta specificeras senare.
Inventeringen ger information om antalet vargar och revir vid inventeringstidpunkten. I engångsinventeringar av denna typ deltar vanligen flera hundra frivilliga medhjälpare. Utöver jägare, forskare och aktörer inom viltförvaltningen har centrala intressegrupper möjlighet att delta i inventeringen.
En noggrann spårning är viktig för att man ska kunna fastställa vilka tassavtryck som hör till samma och vilka avtryck som hör till olika vargindivider. Utbildade spårkontrollanter kontrollerar de tassavtryck som de frivilliga medhjälparna har upptäckt. I samband med inventeringen samlar deltagarna också in prover på vargspillning för DNA-analyser.
Särskilt jägare har önskat en inventering som är gemensam för de olika aktörerna.
– Syftet med denna gemensamma inventering är att öka dialogen och förtroendet särskilt mellan jägare och viltförvaltningen samt forskningen. Inventeringen bidrar också bredare tillobservationen av stora rovdjur, säger Vesa Ruusila, chef för enheten för vilt och fiske vid jord- och skogsbruksministeriet.
Före inventeringen ordnar man i januari en kurs för spårkontrollanterna och utarbetar kursmaterial. Finlands Jägarförbund samordnar de frivilliga medhjälparnas arbete. Olika intressegrupper bjuds in att delta och följa inventeringen.
– Utöver bra väder är det väldigt viktigt att så många frivilliga jägare och andra frivilliga medhjälpare som möjligt deltar och engagerar sig i inventeringen, säger Ruusila.
Det viktigaste materialet för bedömningen av vargstammens storlek består av observationerna registrerade i systemet för observationer av stora rovdjur Tassu, DNA-analyserna och informationen om lokaliseringen av halsbandsmärkta vargar. Även inventeringens resultat används som material vid bedömningen av stammens storlek. Viltförvaltningen och myndigheterna använder observationerna av stora rovdjur till exempel som bakgrundsinformation för beslut.
Mer information:
Vesa Ruusila, chef för enheten för vilt och fiske, Naturresursavdelningen, jord- och skogsbruksministeriet