Hjortdjursmålen fastställs i mars

I mars fastställer de regionala viltråden målen för älg- och vitsvanshjortstammarna för den nya treårsperioden. Det är den fjärde målperioden som inleds, men den här gången sätts målen upp i en mer komplex situation än tidigare. Regionala intressentgrupper hörs i stor utsträckning innan man fattar beslut om målen.

Förfarandet för uppställandet av hjortdjursmålen har fastställts i förvaltningsplanen för älgstammen som jord- och skogsbruksministeriet har bekräftat. Mål fastställs förutom för älgstammen även för vitsvanhjortsstammen.

– De uppsatta målen styr den årliga jakten. Besluten om hjortdjursmål för varje älgförvaltningsområde fattas av det regionala viltrådet, i omfattande samråd med intressentgrupper relaterade till förvaltningen av hjortdjursstammarna, säger älgförvaltningsområdesplanerare Joni Saunaluoma.

Med tanke på hjortdjurens samhälleliga effekter vill man säkerställa att de intressentgrupper som är centrala med tanke på jord- och skogsbruk och trafikskador hörs på ett regionalt evenemang för intressentgrupperna.

Nuvarande mål för älgtäthet har uppnåtts på mindre än hälften av älgförvaltningsområdena. Från förra säsongen har älgstammen ökat över målet på flera områden och på några är den under målet. Enligt Naturresursinstitutets stamuppskattning har älgstammen ökat med cirka 6 procent från förra året.

Vitsvanshjortstammen koncentreras starkt till området i sydvästra Finland och trots en minskning av stammen är hjorttätheterna fortfarande på många platser högre än de nuvarande fastsatta målen.

Flera faktorer bör beaktas

De växande stammarna av stora rovdjur har större inverkan på hjortdjursstammarna än tidigare på många håll. Dessutom är framtiden för regleringen av stammarna av stora rovdjur rätt osäker. I en del områden finns flera olika arter av stora rovdjur och flera hjortdjursarter.

– Vid fastställandet av målen för hjortdjursstammarna och i stamregleringen är det nödvändigt att i större utsträckning än tidigare granska djursamhället med dess olika arter samt växelverkan mellan arterna. Hjortdjuren är naturlig föda för de stora rovdjuren, och näringsresursens mängd är relaterad förutom till utvecklingen av rovdjursstammarna också till mängden rovdjursskador, säger Saunaluoma.

Vid fastställandet av hjortdjursmålen är den grundprincipen att hålla de skador som hjortdjuren orsakar skogsbruk, jordbruk och trafik på en rimlig nivå. På motsvarande sätt vill man trygga förutsättningarna för hållbar jakt och bevarandet av jaktstrukturerna samt de effekter på välbefinnandet hjortdjuren ger upphov till.

Hjortdjursmålen sätts upp för älgförvaltningsområdena, som är 59 stycken i Finland. Älgförvaltningsområdenas gränser följer delvis förvaltningsgränserna och delvis naturliga hinder för hjortdjurens rörelser, såsom stängsel längs vissa vägavsnitt samt vattendrag. Det finns stora variationer mellan älgförvaltningsområdena i fråga om landskapsstruktur, trafikvolymer, näringar och djurstammarna.

– Det är viktigt att föra en diskussion om hjortdjursmålen i de olika områdena och anpassa målen enligt varje områdes särdrag, betonar Saunaluoma.

 

Extra information