Enkäten ordnad av Finlands viltcentral avslöjade, att man förhåller sig mycket mer positiv till den europeiska bävern än till den kanadensiska bävern. Baserat på enkäten får jakt på kanadabävern i naturvårdande syfte understöd för att den europeiska bävern mera fritt ska kunna sprida sig.
I Finland förekommer två bäverarter. Den europeiska bäverstammen koncentrerad till Satakunda och de närliggande områdena är avkomlingar till ett par som utplanterats från Norge, och i västra Lappland finns en förekomst bestående av europeiskabävrar som flyttat från Sverige. Kanadabäverstammen är starkaste i landets östra delar, men arten håller på att sprida sig västerut mot den europeiska bäverns områden. Kanadabävern torde också finnas på olika håll i Lappland. Kanadabävern klassas i Finland som en skadlig art av främmande ursprung, då man återigen anser den europeiska bävern som art vara hotad på grund av den begränsade spridningen och det lilla antalet individer. Bävrarna ökar biodiversiteten i sin livsmiljö men å andra sidan sätt orsakar de ekonomiska skador.
Intressegruppernas åsikter om bäverstammarnas skötsel och förvaltning utreddes genom en öppen enkät sommaren 2015. Enkäten hör till åtgärdsprogrammet för skötsel och förvaltning av bäverstammarna vilken förbereds av Finlands viltcentral.
Inställningen till kanadabävern negativ
I enkäten frågade man bland annat om inställningen till en breddning av spridningen av europeisk bäver och kanadabäver, fångst av kanadabäver som stödåtgärd för europeisk bävern och eventuell utplantering av europeisk bäver.
Man fick 330 svar på enkäten huvudsakligen från sydvästra Finland och västra Lapplands område och dess närområde med förekomst av europeiskbäver. Hälften av de som svarade var jägare, en tredjedel privata markägare, lantbrukare och representanter för statligt skogsbruk, en tiondel friluftsidkare och resterande myndigheter, forskare och representanter från övriga sektorer.
Hälften av skogsbrukets representanter och majoriteten av de övriga intressegrupperna understödde en utvidgning av europeiska bäverns spridning från det nuvarande. Däremot var man omfattande emot en eventuell utvidgning av kanadabäverns spridning. Majoriteten i alla intressegrupper bland de svarande understödde fångst av kanadabäver för att skapa fritt utrymme för den europeiska bävern att sprida sig.
Utplanteringar väcker motstånd
Eventuell utplantering av europeisk bäver fick inte understöd bland alla intressegrupperna som svarade enkäten. De viktigaste intressegrupperna sett från perspektivet bävrarnas stamskötsel, det vill säga privata markägare och representanter för statens skogsbruk, var det under 40 % som understödde och till och med över hälften motsatte sig bildande av nya förekomster genom utplantering. Frågor gällande utplantering delade åsikterna mest mellan intressegrupperna.
Över hälften av de som svarade var villiga att bistå vid insamling av information. I fritt formulerade kommentarer föreslogs ersättande av skador orsakade av bävrar och lättnader i dispenspraxisen för fångst av europeisk bäver. Många av svararna ansåg, att utplanteringar inte behövs, för att den europeiska bävern sprider sig naturligt.
Enkäten gav värdefull information om intressegruppernas synpunkter. Svaren beaktas i åtgärdsprogrammet, som färdigställs under hösten.