Finlands viltcentral

Finlands viltcentrals uppgifter är fastställda i lagen om viltförvaltning. Uppgifterna består av offentliga förvaltningsuppgifter och övriga uppgifter. Verksamheten grundar sig på lagen om viltförvaltningen (158/2011) samt på det årliga resultatavtal som ingås mellan Finlands viltcentral och jord- och skogsbruksministeriet med stöd av lagen.

Av de offentliga förvaltningsuppgifterna är merparten licensförvaltning. Typiska uppgifter är till exempel att behandla ansökningar om jaktlicens för hjortdjur och att fatta beslut om jaktlicenser. Också licensärenden som gäller avvikande från fredning av viltarter samt förbjudna fångstmetoder och fångstredskap hör till viltcentralens offentliga förvaltningsuppgifter.

De uppgifter som inte kräver bruk av offentlig makt omfattar ett mångsidigt främjande av hållbar vilthushållning samt stöd till jaktvårdsföreningarnas och jägarnas verksamhet.

Offentliga förvaltningsuppgifter

Enligt viltförvaltningslagen är Finlands viltcentrals offentliga förvaltningsuppgifter:

• de uppgifter som anges i jaktlagen (615/1993) samt i lagen om jaktvårdsavgift och jaktlicensavgift (616/1993)
• anskaffning och ikrafthållande av jägarnas gruppförsäkring och ett tillräckligt till uppgiften anknutet försäkringsskydd för de funktionärer som viltcentralen tillsatt i jaktvårdsföreningarna
• tillsättande och ledning av samt tillsyn över jaktövervakare i jaktvårdsföreningarna
• tillsättande och ledning av samt tillsyn över jaktvårdsföreningarnas examinatorer för jägarexamina och skjutprov
• tillsättande och ledning av samt tillsyn över de företrädare för jaktvårdsföreningarna som är verksamma i de terrängundersökningar som avses i 25 § i viltskadelagen (105/2009).

Övriga uppgifter

Enligt viltförvaltningslagen är Finlands viltcentrals övriga uppgifter:

• främjande av hållbar vilthushållning samt bevakande av allmänt intresse med anknytning till vilthushållningen
• uppföljning av viltbeståndens tillstånd, utveckling, hållbarhet och livskraft samt utvecklande av funktioner i anslutning till detta i samråd med forskningen
• främjande av viltvården och vården av viltets livsmiljöer
• beredning, utarbetande och uppdatering av förvaltningsplaner som gäller viltarter och deras livsmiljöer
• främjande av förebyggande av skador orsakade av vilt
• främjande av hållbar, säker och etiskt godtagbar jakt
• främjande av jaktvårdsföreningarnas verksamhet och utbildning av jaktvårdsföreningarnas funktionärer
• tillhandahållande av expert-, utbildnings- och rådgivningstjänster i fråga om jakt, vilthushållning och vilt
• information och kommunikation
• förvaltning och utvecklande av Finlands viltcentrals och jaktvårdsföreningarnas gemensamma datasystem och databanker och tillhandahållande och utvecklande av deras gemensamma informationstjänster samt deltagande i utvecklandet av branschens gemensamma datasystem, databanker och informationstjänster
• deltagande i internationellt samarbete.

Finlands viltcentral är en expertorganisation med cirka 80 anställda och verkar i hela landet, med undantag för Åland. Vi är verksamma i 15 regioner, och varje region har ett regionkontor. Centralbyrån är belägen i Mosabacka i Helsingfors, tillsammans med Nylands regionkontor.

Kontaktuppgifter till regionkontoren och personalen finns i kontaktsökningen.

Finlands viltcentrals verksamhet består av följande processer:

Offentliga förvaltningsuppgifter

Den mest omfattande helheten inom processen Offentliga förvaltningsuppgifter utgörs av de uppgifter som föreskrivs i jaktlagen samt i lagen om viltvårdsavgift och jaktlicensavgift. Processen är självständig i förhållande till viltcentralens övriga processer.

Hållbar vilthushållning

Processens centrala uppgift är att främja viltförvaltningen och säkerställa en hållbar jakt. Genom planeringen av den årliga beskattningen av viltstammarna säkerställs en hållbar användning av stammarna och man stöder förebyggandet av viltskador. Omfattande insamling av viltdata och tillhörande definitioner, liksom satsningar på skötsel av livsmiljöer, möjliggör bevarandet av livskraftiga viltstammar.

Tjänster

Processen Tjänster ansvarar för Finlands viltcentrals mångsidiga tjänster för jägarkunder och ger råd till medborgare i frågor som gäller vilt. Genom jägartjänsterna främjas kunskaper och färdigheter både hos personer som jagar och hos dem som planerar att bli jägare. Processen har en betydande roll i att stödja viltvårdsföreningarnas verksamhet och särskilt det omfattande frivilligarbete som de utför till gagn för viltet.

Som en del av tjänsteprocessen utreds också de välfärdseffekter som viltförvaltningen ger upphov till och man förbättrar kännedomen om dessa. Särskild uppmärksamhet fästs, i enlighet med strategin, vid landsbygdens livskraft samt vid att motivera markägare till naturvård som en del av jord- och skogsbruket.

Ett centralt mål är att värdera viltförvaltningens olika delområden och deras betydelse i samhället, särskilt med avseende på det mycket omfattande frivilligarbete som utförs inom viltbranschen och dess nationalekonomiska effekter.

Strategi och ledning samt kommunikation

Strategiarbete och ett serviceinriktat ledarskap styr viltcentralens kärnprocesser och frivilligarbete mot strategiskt viktiga mål och tilldelar dem verksamhetsresurser.

Kommunikationen ansvarar för viltcentralens externa och interna kommunikation. Kommunikationsenheten producerar publikationerna Metsästäjä/Jägaren och ansvarar för viltcentralens egna kommunikationskanaler (webbplats och sociala medier) samt upprätthåller intressentrelationer inom viltbranschens kommunikationsekosystem.

Interna tjänster

Stödtjänsterna tillhandahåller kärnprocesserna den infrastruktur samt de personal- och ekonomiförvaltningstjänster som behövs för att verksamheten ska kunna bedrivas effektivt i viltcentralens regionalt decentraliserade verksamhetsmiljö.

Finlands viltcentrals högsta beslutande organ är styrelsen. Styrelsens uppgift är att fastställa planerings- och uppföljningsdokumenten.

Styrelsen består av tio personer som utses av jord- och skogsbruksministeriet. Regionmötet föreslår personer till det riksomfattande viltrådet, som i sin tur föreslår sex personer till styrelsen för att representera dem som betalat viltvårdsavgiften. Av dessa sex utser ministeriet styrelsens ordförande och vice ordförande. De övriga fyra styrelsemedlemmarna representerar ministeriet, vilforskningen, någon riksomfattande organisation som är betydelsefull inom jord- och skogsbruket samt Finlands viltcentrals personal.

Styrelsen 1.1.2025-31.12.2027

(ersättaren inom parentes)

• Juhani Kukkonen, ordförande (Antti Kuivalainen)
• Martin Hägglund, vice ordförande (Karl-Gustaf Hietanen)
• Timo Toivonen (Markku Halonen)
• Reima Kemppainen (Teppo Kakkonen)
• Markku Autio (Tauno Partanen)
• Kimmo Alakoski (Erkki Kallio)
• Vilppu Talvitie (Niina Riissanen), Jord- och skogsbruksministeriet
• Katja Holmala (Kirsi Arvelo), Naturresursinstitutet
• Timo Leskinen (Mikko Tiirola), Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK
• Mari Lyly (Ville Hokkanen), Finlands viltcentral

Ledningsgruppen

Direktören för Finlands viltcentral leder den operativa verksamheten, ansvarar för verksamhetens resultat samt bereder de ärenden som behandlas av styrelsen och verkställer styrelsens beslut.

Chefen för offentliga förvaltningsuppgifter ansvarar för skötseln av de offentliga förvaltningsuppgifterna. Chefen för offentliga förvaltningsuppgifter är oberoende av direktörens arbetsledningsrätt vid skötseln av de offentliga förvaltningsuppgifterna.

Utöver direktören och chefen för offentliga förvaltningsuppgifter ingår i ledningsgruppen cheferna med ansvar för processerna hållbar viltförvaltning, tjänster och interna tjänster samt kommunikationschefen, som fungerar som sekreterare för ledningsgruppen. I den utvidgade ledningsgruppen finns även regional representation från tre storregioner: Västra Finland, Östra Finland och Norra Finland.

Finlands viltcentrals strategiska plan följer till sin strukturstrategi för jord- och skogsbruksministeriets viltkoncern för åren 2023–2030, och planen uppdateras årligen. Den strategiska planeringen inleds alltid med en nulägesanalys av verksamhetsmiljön, där man bedömer de fenomen och svaga signaler som påverkar viltcentralens uppdrag och genomförandet av strategin. Förändringar i verksamhetsmiljön följs upp under hela året, och i arbetet deltar förutom styrelsen och ledningen även viltcentralens personal, andra aktörer inom viltkoncernen, externa sakkunniga samt centrala intressenter. Granskningen fokuserar på de megatrender som i viltkoncernens strategi identifierats som centrala faktorer som påverkar verksamhetsmiljön.

Verksamhetsidé

Vi ansvarar för viltstammarnas livskraft, tryggar ett mångsidigt och hållbart nyttjande av viltresursen samt jämkar ihop olika förväntningar i anslutning till vilthushållning..

Vision 2023–2030

Välbefinnande av naturen – och för naturen
Finland är en föregångare inom hållbart nyttjande, vård och skydd av viltstammarna och viltets livsmiljöer.

Strategiska huvudmål

Vi tryggar naturens mångfald och förbereder oss på klimatförändringen, samt uppmuntrar markägare och jägare till en vård av livsmiljöerna som stöder detta.

Vi förbättrar jaktens övergripande hållbarhet och säkerställer viltstammarnas livskraft genom att reglera jakten utifrån uppdaterade viltdata. Vi stärker flerartsförvaltningen och den forskning som förutsätts för detta.

Vi sprider information och kommunicerar aktivt om vilt, jakt och viltvård till alla finländare samt erbjuder högklassig och uppdaterad utbildning i vapenhantering för en ansvarsfull och säker inledning av jakthobbyn samt för att stärka kunnandet.

Vi grundar jakten på frilevande vilt och ger jägarna anvisningar om måttliga bytesmängder, respekt för viltet och forskningsbaserad viltvård.

Vi identifierar olika värden och förväntningar förknippade med vilt och erbjuder en möjlighet till öppen dialog och jämkning. Vi hanterar konflikter i anknytning till vilt genom att stärka åtgärder och resurser för förebyggande av skador och olägenheter på ett sådant sätt att skador orsakade av vilt hålls på en rimlig nivå.

Vi tryggar kontinuiteten i det frivilligarbete och tillgängligheten i den viltdata som samhället behöver genom att erbjuda jaktvårdsföreningarna förnyelse, professionell verksamhetsstyrning och stöd.

Vi utvecklar viltkoncernens interna tillvägagångssätt och nätverk och utökar viltkoncernens internationella samarbete och inflytande. Vi stärker jämlikheten och likaberättigandet i koncernens verksamhet och i fördelningen av jaktmöjligheter.

Finlands viltcentrals verksamhet finansieras huvudsakligen med viltvårdsavgifter och jaktlicensavgifter som samlas in från jägare. I statens budgetproposition beviljas årligen ett anslag som används för att betala de utgifter som avses i 3 § i lagen om viltvårdsavgift och jaktlicensavgift (616/1993) samt för projektverksamhet och personalkostnader.

En del av medlen från viltvårdsavgiften styrs till viltvårdsföreningarnas verksamhet, till stöd för jaktmuseiverksamheten samt till strategiska utvecklingsprojekt. Viltvårdsavgiften har varit 43 euro (10 euro för personer under 18 år) och avgiften justerades år 2022.

Finlands viltcentrals verksamhetsberättelse 2024 (PDF på Finska)

Finlands viltcentral inledde sin verksamhet år 2011. Bakgrunden var ett behov av att förtydliga strukturen inom viltförvaltningen, stärka opartiskheten i utövandet av offentlig makt samt möta förändrade samhälleliga och internationella krav.

Före reformen var viltförvaltningen tredelad. Som paraplyorganisation fungerade den riksomfattande Jägarnas centralorganisation (MKJ). De regionala viltdistrikten skötte offentliga förvaltningsuppgifter, medan viltvårdsföreningarna på kommunnivå fungerade som jägarnas lokala medlemsorganisationer. Samma aktörsfält både främjade jakt och utövade offentlig makt, vilket allt oftare uppfattades som problematiskt ur grundlagens krav, förvaltningens transparens och rättsskyddets perspektiv.

Finlands viltcentral grundades för att samla viltförvaltningens offentliga förvaltningsuppgifter till en riksomfattande, självständig offentligrättslig institution. Målet var en tydlig arbetsfördelning: viltcentralen fungerar som förvaltningsmyndighet, medan viltvårdsföreningarnas roll betonar det praktiska främjandet av jakt och viltvård. Samtidigt stärktes enhetligheten i beslutsfattandet och den strategiska styrningen i hela landet.

Reformen var också kopplad till en omdaning inom naturresurspolitiken. Under 2000-talet började viltet ses som en del av ett bredare sammanhang där biologisk mångfald, ekosystemtjänster, landsbygdens livskraft och olika samhälleliga intressen förenas. Viltpolitiken blev allt tydligare en samhällelig fråga som förutsätter en kunskapsbaserad och transparent förvaltning.

Grundandet av Finlands viltcentral var en del av samma utveckling där även andra aktörer inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde reformerades, såsom Finlands skogscentral. I dessa reformer betonades åtskiljandet av offentlig makt och intressebevakning samt stärkandet av förvaltningens trovärdighet.

Finlands viltcentral är således en produkt av sin tid: den skapades för att möta behoven i en föränderlig naturresurspolitik, förvaltning och samhälle samt för att knyta viltförvaltningen närmare till den övriga naturresursförvaltningen.