Kvotjakt
Lagstiftningen som gäller kvotjakt på varg har godkänts och kvotjakten på varg inleds den 1 januari 2026. För att jakten skulle kunna inledas krävdes ändringar i jaktlagen, förordningar av statsrådet samt en förordning av jord- och skogsbruksministeriet (JSM).
På jord- och skogsbruksministeriets webbplats (på finska) (mmm.fi) finns täckande information om bakgrunden till lagstiftningsprocessen och hur den framskrider.
Riksdagen godkände ändringen av jaktlagen den 16 december 2025.
Ändringarna i jaktlagen stadfästes vid republikens presidents föredragning måndagen den 22 december 2025.
Förordningarna som gäller vargjakten godkändes i statsrådet samt vid jord- och skogsbruksministeriet den 30 december 2025.
Kvotjakt på varg
Avsikten är att kvotjakten på varg ska genomföras inom ramen för 16 regionala kvoter. Jakten inriktas genom regionala kvoter som anges i JSM:s förordning. Genom förordning stadgas om områdesspecifika begränsningar av området och antalet vargar. Den totala kvoten föreslås vara 100 vargar.
Genom revirspecifika områdesavgränsningar riktas jakten i första hand mot hela flockar. Effekterna av den flockspecifika jakten bedöms vara förutsebar och effektiv, och dess inverkan på vargstammen är lätt att bedöma. En liknande modell har använts i Sverige under flera år, och erfarenheterna där visar att metoden fungerar för kontroll av vargstammen.
Varför behövs vargjakt?
Till följd av den växande vargstammen har säkerhetsproblemen och skadorna på husdjur samt polisens rovdjursuppdrag ökat. Trots satsningar på förebyggande åtgärder behövs det också en stamreglering som baserar sig på jakt.
Vargstammen i Finland har uppnått en gynnsam bevarandestatus, vars referensvärde JSM har fastställt till 273 vargar. Enligt vargprognosen som ingår i stamuppskattningen finns det i november 2025 totalt 476–669 vargar (90 % sannolikhetsintervall).
Syftet med kvotjakten är att minska det nuvarande vargbeståndet och förebygga de socioekonomiska olägenheter som orsakas av varg och samtidigt svara mot den oro över säkerhet och skador som orsakas av varg.
Kvotområden
Det föreslås att jakten riktas till 16 områden, där de utmaningar som vargen orsakar är störst. Kvotområdena har koncentrerats till sydvästra Finland, där det finns många vargrevir och antalet har ökat snabbt. Kvoterna har fastställts för kända revir och områden där varghybrider har observerats.
I Finlands viltcentrals förslag har kvotområdena valts ut främst på grundval av säkerhets- och skadekriterier. Fokus ligger på områden där det har förekommit betydande skador eller säkerhetsproblem orsakade av vargar.
Dessutom inriktas jakten till områden med skogsren samt mot flockar, i vilka man på basis av Naturresursinstitutets (Luke) material har observerat varghybrider eller nära släktskap mellan vargarna.
Vid valet av kvotområden har ett brett spektrum av informationskällor använts, såsom skadestatistik, observationsuppgifter, DNA-material, statistik över storviltsassistans och information om dispenser.
Målet har varit att dimensionera de revirspecifika kvoterna så att alla vargar kan avlägsnas från området. Om det har funnits observationsdata om antalet individer, har de tagits direkt som grund för kvoten. I annat fall har en schematisk och forskningsbaserad uppskattning på sex individer använts.
Finlands viltcentrals förslag på kvotområden och kvotmängder per område (pdf)
Kartor över Finlands viltcentrals förslag på kvotjakt på varg (pdf)
Varghybridområden
Av den föreslagna kvoten på 100 individer har 26 riktats till områden med varghybrider. DNA-analyser görs på alla fällda djur för att kontrollera om de är varghybrider. Om ett erhållet byte visar sig vara en varghybrid räknas det inte in i kvoten för det berörda området. En del av DNA-analyserna kan slutföras först efter det att kvotjakten har avslutats.
Med kvoten för varghybridområden säkerställs jägarnas rättsskydd i situationer där en varg blir byte i stället för en varghybrid.
Jakten på varghybrider är en viktig del av skyddet av naturens mångfald och Finlands vargbestånd. Varghybrid har i lagstiftningen definierats som en invasiv främmande art som hotar vargstammens livskraft och genetiska renhet. Korsningar kan vara mera tama än rena vargar, vilket ökar riskerna för både vargstammen och människor.
Jakten i fråga om denna del av kvoten påverkar vargstammen mindre än den jakt som riktas mot kända flockar eller par, eftersom det är sannolikt att vargar och varghybrider förekommer i områdena. De områden som omfattas av varghybridkvoten är i huvudsak observationsområden, som enligt stamuppskattningen inte är vargflocks- eller parrevir.
Jaktarrangemang
För kvotjakt på varg krävs inte separat tillståndsansökan, och inte heller jaktlicens eller dispens beviljad av Finlands viltcentral. Jakt på ett kvotområde förutsätter dock jakträtt.
Jakträttsinnehavare inom ett kvotområde får delta i jakten i kvotområdet. Jakträtten är i regel utarrenderad till jaktföreningar.
Enligt jaktförordningsutkastet som är på remiss föreslås den årliga jakttiden för varg sträcka sig från den 1 december till och med den 10 februari. Under det kommande året föreslås jakttiden vara 1.1-10.2.2026
Innan jakten inleds öppnas en separat övervakningssida som motsvarar den webbplats som gjorts för kvotjakt på björn inom renskötselområdet. På sidan visas hur kvoten har fyllts på basis av fångstanmälningarna. På sidan anges den totala kvoten för varje kvotområde och det återstående antalet, och när kvoten fylls visas det på webbplatsen.
För kvotjakt ska en jaktledare och ett tillräckligt antal vice jaktledare utses.
Vargjakt på statens marker
Forststyrelsen beviljar jakttillstånd för statens områden. Tillstånd som beviljas för jakt på varg beror på hur stor del av jaktområdet som är statlig mark och vilka jaktarrangemang som finns på området.
Inom Nivala kvotområde ordnas jakten med stöd av ett områdestillstånd som beviljats lokala jaktföreningar. De som deltar i jakt som ordnas av dessa föreningar behöver således inte separata personliga tillstånd för statens områden.
För Pahkavaaras och Vuosangas kvotområden, där det finns ett mer omfattande enhetligt statligt markområde, säljer Forststyrelsen personliga tillstånd för vargjakt. I kommunerna enligt 8 § i jaktlagen (Puolanka, Vaala, Ristijärvi, Kuhmo och Sotkamo) som hör till Pahkavaaras och Vuosangas kvotområde kan en lokal jägare jaga varg på statens marker i sin hemkommun utan Forststyrelsens jakttillstånd.
I övriga kvotområden för vargjakt har jakt på varg inkluderats i de lokala jaktföreningarnas arrendeavtal.
Läs mera (på finska) (eraluvat.fi).
Övervakning
En fångstanmälan om en varg som erhållits som byte ska göras omedelbart och fångstsituationen ska övervakas noggrant. Detta minskar risken för att kvoterna överskrids. När den regionala kvoten har fyllts avlyser Finlands viltcentral jakten utan dröjsmål. Information om att jakten avbryts ges på viltcentralens webbplats, och det är viktigt att jägarna aktivt följer informationen.
Kvotstatus och bytesuppföljning kan följas på kiintio.riista.fi.
Prover av kvotvargar
Av varje fälld varg ska det sändas DNA-prov till Naturresursinstitutet (Luke) inom 14 dygn. Jägaren ska utan dröjsmål anmäla om det byte som erhållits och komma överens om leverans av proverna med Luke.
Luke ber att jägarna levererar de vargar som erhållits som byte flådda, honorna hela och av hanarna endast huvudet.
Om inte slaktkroppen eller vargens skalle levereras, ska DNA-prov sändas till Luke i Jockis. Sändningen av DNA-provet sker på egen bekostnad.
Luke betalar jägare kilometerersättning för leverans av slaktkroppar eller huvuden till närmaste verksamhetsställe enligt 0,55 e/km (självrisk 30 km/riktning).
Jaktförberedelser
Jaktföreningarna i kvotområdena ska kontrollera om jakträtt i fråga om varg ingår i de nuvarande jaktarrendeavtalen och vid behov uppdatera avtalen.
För vargjakt förutsätts i allmänhet större områden än endast en jaktförenings områden. Därför är det skäl att utreda och besluta om jägare i grannföreningar kan beviljas jakttillstånd för jakt på varg. Det är också lämpligt att diskutera potentiella jaktledare i samarbete med grannarna.
Utbildning
Finlands viltcentral utbildar jaktledarna för varje kvotområde i december. De första förberedande distansutbildningarna ordnades vecka 50.
Material för förberedande utbildning (på finska) (pdf)
Fördjupade närutbildningar ordnas i slutet av december. Den sena tidpunkten för utbildningarna beror på tidtabellerna för lagberedningen.
Den slutliga utbildningspaketet (pdf). Presentationen på svenska publiceras senare.
Brunbjörn (med undantag för årsunge samt björnhona som åtföljs av årsunge) får jagas inom renskötselområdet med stöd av kvoten 20.8. – 31.10.2025. Brunbjörnsungar och björnhonor är alltså fredade och får inte jagas.
Enligt jord- och skogsbruksministeriets förordning 502/2025 (7.7.2025) är kvoten för jakt på brunbjörn 15 individer på den västra delen av renskötselområdet och 70 individer på den östra delen. Till östra renskötselområdet hör kommunerna Utsjoki, Enare, Sodankylä, Pelkosenniemi, Savukoski, Salla, Kuusamo och Suomussalmi och till västra området resten av kommunerna på renskötselområdet.
När kvoten fyllts ska Finlands viltcentral enligt 8 § i statsrådets förordning 452/2013 avlysa jakten på brunbjörn inom området (västra/östra renskötselområdet).
Man kan följa situationen för björnfångstkvoten på det östra och västra renskötselområdet här. Information om kvotsituationen och om att jakten avbryts när kvoten är fylld meddelas via viltcentralens kanaler.
Lagstadgad bytesanmälan skall göras omedelbart efter fällningen
Björnjägarna kan göra lagstadgad bytesanmälan enkelt med Oma riista –mobilapplikationen redan vid fällningsplatsen. Om det på fällningsplatsen inte finns täckning i telefonnätet, så förmedlas den lagstadgade bytesanmälan till Finlands viltcentrals Oma riista -tjänst genast då telefonen på nytt har täckning i nätet och applikationen startas. Du kommer väl ihåg att registrera dig till tjänsten redan innan du beger dig ut i björnskogen.
Alternativt kan bytesanmälan göras per e-post till adressen raportointi@riista.fi. I e-postmeddelandet antecknas följande uppgifter: 1) jägarens namn och jägarnummer 2) fällningsdag och tid 3) den fällda björnens kön 4) fällningsplatsens kommun, terrängnamn och fällningsplatsens GPS-koordinater. Ytterligare, ber man också jägarens telefonnummer för möjligt kontaktbehov.
Harri Norberg
Specialplanerare
Om du behöver råd
Om du behöver råd om hur du rapporterar ett björnspillning, eller om någon information på din fångstrapport ändras och du inte kan ändra den, kan du kontakta oss via e-post på raportointi@riista.fi, eller ringa Harri Norberg.
Fångstintyg och CITES-intyg
Den som fällt björnen får från Finlands viltcentrals regionala kontor i Lappland elektroniskt eller per post följande: 1) Naturresursinstitutets anvisningar om hur prov på fällda björnar tas och sänds för rovdjursforskningen, 2) Finlands viltcentrals anvisning för bytestintyg, 3) Finlands miljöcentrals anvisningar om hur man söker de CITES-intyg som behövs när man säljer kroppsdelar och kött av björnen, och 4) övriga anvisningar för hantering björnkropp efter fällning, utfärdat tillsammans av Finlands miljöcentral, Finlands viltcentral, Livsmedelverket och Naturresursinstitutet.
Naturresursinstitutet (Luke) vill ha prov på de björnar som fällts inom renskötselområdet. Med hjälp av proven får man värdefull information även om björnstammen på renskötselområdet. Finlands viltcentral rekommenderar att anvisningarna för provtagningen tas med på björnjakten.
Följande prov ska tas av björnar: 1) fortplantningsorganen (testiklarna från hanar/livmodern och äggstockarna från honor), 2) den lilla tand (med rot) som finns bakom hörntanden i överkäken för åldersbestämning, 3) en bit av levern, ca 50 gram, 4) ca 100 gram av lårmuskeln, 5) ca 50 gram av mellangärdesmuskeln och 6) kindmuskeln. Alla prov (1–6) sätts i platspåsar, varje prov separat, och fryses in innan de sänds till Lukes rovdjursforskning i Taivalkoski. Anvisningarna för hur proven ska tas och sändas till Luke kommer på posten med de andra dokumenten om fällda björnar.
För att ge ett EU-intyg eller ett CITES-tillstånd kräver Finlands miljöcentral förutom den egentliga ansökningen också ett så kallat bytestintyg. Intyget beviljas av Finlands viltcentral. Den som fått ett byte på renskötselområdet ska ansöka om intyget. För att få intyget ska man kontakta Finlands viltcentrals rapportering per e-post till raportointi@riista.fi..
Anläggningar för vilthantering som godkänts av Livsmedelsverket (Ruokavirasto.fi)
Under jaktperioden kan gråsäl och östersjövikare fällas inom gränserna för den regionala kvot som fastställs av jord- och skogsbruksministeriet. Jaktsäsongen är från den 16 april till slutet av december.
För säljägare är det viktigt att ständigt granska den regionala kvotens situation och också beakta kvotförordningens jaktårsvisa giltighetstid. (1.8.-31.7.). Förordningen gällande gråsäl är treårig och gäller fram och med 31.7.2027. Jord- och skogsbruksministeriets förordning gällande östersjövikaren trädde i kraft från 1.8.2025 och gäller fram till och med 31.7.2027.
Sälarnas kvotjakt
När skadeorsakande individer observeras i närheten av fångstredskap och odlingskassar, kan man omedelbart börja avlägsna dem inom kvotens begränsingar. Med fiskarnas och jägarnas samarbete kan man rikta jakten mot de individer som orsakar skador, varvid skadorna för näringarna minskar och en hållbar förvaltning av sälstammen tryggas.
Sälarnas förekomstområden är indelade i tre stamförvaltningsområden med egna kvoter. De regionala kvoterna bestäms så att gråsälsstammen inte äventyras utan bevaras på en gynnsam skyddsnivå.
- Till stamförvaltningsområdet för Bottenviken-Kvarken hör de havsområden som hör till landskapen Österbotten, Mellersta Österbotten, Norra Österbotten och Lappland.
- Stamförvaltningsområdet för Sydvästra Finland omfattar de havsområden som hör till landskapen Satakunta och Egentliga Finland.
- Stamförvaltningsområdet för Finska viken utgörs av de havsområden som hör till Nyland och Kymmenedalen.
Gråsälens kvoter (jord- och skogsbruksministeriets förordning 459/2024): Bottenviken-Kvarkens förvaltningsområde kvoten är 350 gråsälar, i Sydvästra Finland kvoten är 400 gråsälar och i Finska viken kvoten är 300 gråsälar. Förordning 459/2024 är i kraft till till och med 31.7.2027.
Östersjövikarens kvoter (jord- och skogsbruksministeriets förordning 847/2025): Bottenviken-Kvarkens förvaltningsområde 425 vikare. På övriga förvaltningsområden är kvoten 0 vikare.
Kvarstående kvoten kan följas på riista.fi -framsidan i realtid. Om byteskvoten fylls innan jaktperioden är slut, fattar Finlands viltcentral beslut om att avsluta gråsälsjakten på stamförvaltningsområdet i fråga. Att kvoten är fylld och jakten avslutas meddelas till exempel via regionala pressmeddelanden och på Finlands viltcentrals nätsidor.
Lagstadgad fångstanmälan
Utgående från bytesanmälningarna följer man med hur kvoten fylls. Senast den tredje vardagen efter att en gråsäl eller östersjövikare har fällts måste bytet anmälas till Finlands viltcentral. Anmälningen kan göras via den elektroniska tjänsten Oma riista eller till viltcentralens tillståndsförvaltningens registratorskontor (elektroniskt inlämnade blanketter till adressen saaliit@riista.fi). Att försumma anmälningsplikten är en jaktförseelse vars påföljd är böter.
Man ber också att ett prov från den fällda gråsälen eller östersjövikaren inlämnas till Naturresursinstitutet. Anvisningar för provtagning av infångad säl och anvisningar för fakturering finns på Naturresursinstitutets webbsidor.