När du hittar ett dött eller skadat vilt
Identifiera djurarten, kontrollera jakttiden för arten och agera enligt bestämmelserna. I vissa situationer ska en anmälan göras eller ett prov skickas in. Om du hanterar ett djur som påträffats dött är det särskilt viktigt att använda skyddshandskar för att undvika sjukdomar som kan överföras från djuret.
Ett djur som påträffats dött
Järv, lodjur, brunbjörn och varg som påträffats döda ska utan dröjsmål anmälas till Livsmedelsverket (kirjaamo@ruokavirasto.fi) samt till Finlands viltcentral (raportointi@riista.fi). Ett dött djur eller en del av ett sådant kan sändas till ett forskningsinstitut med institutets samtycke och på dess bekostnad. En trafikolycka med ett stort rovdjur ska alltid anmälas till nödcentralen.
Järv, lodjur, björn och varg som påträffats döda eller avlivats på grund av sjukdom eller skada sänds hela, utan att flås, till Livsmedelsverket för djursjukdomsundersökningar. Även stora rovdjur som avlivats med stöd av polislagen sänds till Livsmedelsverket. Livsmedelsverket ska kontaktas innan djuret sänds. Detaljerade instruktioner om förpackning och leverans finns på Livsmedelsverkets webbplats (ruokavirasto.fi). Livsmedelsverket svarar för försändelsekostnaderna i det fall att det tar emot ett dött djur.
Ett undantag från det som anges ovan utgörs av lodjur som tydligt har dött i trafiken och som i övrigt ser friska ut. De behöver inte sändas till ett forskningsinstitut. Lodjur som dött i trafiken ska lämnas i naturen till exempel genom att föras längre bort från vägområdet eller i mån av möjlighet grävas ner. Alla stora rovdjur som påträffats döda, även lodjur som dött i trafiken, ska dock anmälas till Livsmedelsverket och Finlands viltcentral.
Ett stort rovdjur som påträffats dött får inte flås och tillstånd att flå det kan inte ges. Stora rovdjur som dött en naturlig död eller avlivats eller delar av sådana djur får inte med stöd av jaktlagen omhändertas eller säljas.
Forskningsinstitutet kan överlåta järv, lodjur, björn eller varg som avlivats med stöd av polislagen till ett allmännyttigt ändamål eller förstöra viltkroppen. I andra situationer kan ett stort rovdjur som påträffats dött inte överlåtas för något ändamål.
Obs. En privatperson får inte omhänderta skinn eller andra delar av ett stort rovdjur som blivit påkört eller på annat sätt påträffats dött.
Läs mer om ämnet i metsastajalehti.fi.
Den som påträffar en död utter ska utan dröjsmål göra en anmälan till Livsmedelsverket (kirjaamo@ruokavirasto.fi) och till Finlands viltcentral (raportointi@riista.fi).
En utter som påträffats död får inte flås och tillstånd att flå den kan inte ges. En utter som har dött en naturlig död eller avlivats eller delar av den får inte heller säljas eller omhändertas.
Uttrar som påträffats döda eller avlivats på grund av sjukdom eller skada ska sändas hela, oflådda, till Livsmedelsverket för djursjukdomsundersökningar. Även uttrar som avlivats med stöd av polislagen sänds till Livsmedelsverket. Innan djuret sänds ska Livsmedelsverket kontaktas. Livsmedelsverket svarar för försändelsekostnaderna i det fall att det tar emot ett dött djur. Om det är fråga om ett fullständigt skämt, förruttnat eller krossat prov, kan Livsmedelsverket ge anvisningar om att ta vissa prover eller gräva ner lämningarna.
Djurkropparna levereras till Livsmedelsverket i första hand nerkylda och färska genast efter att de har påträffats eller dött. Om en kropp måste förvaras i flera dagar (> 3 dagar) innan den sänds och det finns risk för att den förstörs, kan den frysas ner. Delar av djur som påträffats döda returneras inte till avsändaren.
Ett undantag från det som anges ovan utgörs av uttrar som tydligt har dött i trafiken och som i övrigt ser friska ut (dessa behöver inte sändas till forskningsinstitutet). Uttrar som dött i trafiken ska lämnas i naturen till exempel genom att föras längre bort från vägområdet eller i mån av möjlighet grävas ner. En privatperson kan inte få tillåtelse att omhänderta skinnet av en utter som blivit påkörd av en bil. Alla uttrar som påträffats döda, även uttrar som dött i trafiken, ska dock anmälas till Livsmedelsverket och Finlands viltcentral.
Forskningsinstitutet kan överlåta en utter som avlivats med stöd av polislagen till ett allmännyttigt ändamål eller förstöra djuret. I andra situationer kan en utter som påträffats död inte överlåtas för något ändamål.
Läs mer om ämnet i metsastajalehti.fi.
Skogsren
En skogsren som påträffats död ska enligt lag utan dröjsmål anmälas till Naturresursinstitutet (Kajanaland marja.hyvarinen@luke.fi och Suomenselkä petri.timonen@luke.fi) och Finlands viltcentral (raportointi@riista.fi).
Det rekommenderas att man kontrollerar om en skogsvildren som påträffats död har öronmärken (plastmärken/positionerare) och meddelar om sådana.
Rådjur
Ett rådjur som påträffats dött under jakttiden tillhör den som innehar jakträtten på området, om hen har rätt att jaga rådjur på området. Ett rådjur som påträffats dött under fredningstiden får inte omhändertas.
Ett rådjur som dött eller avlivats till följd av en trafikolycka hör oberoende av tidpunkten till jaktvårdsföreningen på olycksplatsen.
Hirvi, valkohäntäpeura ja kuusipeura
Kuolleen hirven, valkohäntäpeuran, kuusipeuran, saksanhirven tai japaninpeuran löytäjän on kyseisen lajin metsästysaikana viipymättä ilmoitettava löydöstä metsästysoikeuden haltijalle sekä alueen riistanhoitoyhdistykselle. Ilmoitus on tehtävä suullisesti, puhelimitse tai muulla tavoin viimeistään riistaeläimen löytymistä seuraavana arkipäivänä. Katso riistanhoitoyhdistyksen yhteystiedot yhteystietohaun kautta.
Den som påträffar en död älg, vitsvanshjort, dovhjort, kronhjort eller sikahjort under jakttiden för arten ska utan dröjsmål anmäla fyndet till jakträttsinnehavaren samt till jaktvårdsföreningen på området. Anmälan ska göras muntligen, per telefon eller på något annat sätt senast den vardag som följer efter att viltet påträffats. Se jaktvårdsföreningens kontaktuppgifter via kontaktsökningen.
Ett hjortdjur som under jakttiden jagats med stöd av jaktlicens och dött på någon annans område tillhör innehavaren av jakträtten på området i fråga, om denna har motsvarande jaktlicens. Om jakträttsinnehavaren omhändertar djuret, anses hen ha använt motsvarande jaktlicens i stället för jägaren. Om hen inte vill omhänderta djuret eller inte har jaktlicens, tillhör djuret jägaren. I detta fall anses jägaren ha använt motsvarande jaktlicens. Om jakträttsinnehavaren inte påträffas inom två dygn, får upphittaren behålla djuret, om hen har motsvarande jaktlicens.
Om viltet inte har jagats med stöd av jaktlicens och ingen har motsvarande jaktlicens på fyndplatsen, får viltet inte omhändertas.
Ett hjortdjur som dött eller avlivats till följd av en trafikolycka tillhör oberoende av tidpunkten krockplatsens jaktvårdsförening.
En gråsäl eller östersjövikare som påträffats död i fiskeredskap inom havsområdet tillhör redskapets ägare. Därtill ska innehavaren av ett fångstredskap utan dröjsmål underrätta Naturresursinstitutet (luke.fi) om en säl fastnat i fångstredskapet.
Om en säl som påträffats död orsakar olägenhet, kan den som lider av olägenheten gräva ner eller förstöra sälen på egen bekostnad. Begreppet olägenhet är i detta sammanhang brett och omfattar förutom olägenheter för hälsa och säkerhet även mindre olägenheter, såsom lukt eller förstörelse av landskap. Sälen eller delar av den får inte omhändertas.
Livsmedelsverket ber att upphittaren anmäler vilda vildsvin som påträffats döda, sjuka eller råkat ut för en trafikolycka samt att jägaren sänder prover av vilda vildsvin som fällts. Vildsvin som påträffats döda eller sjuka anmäls till en kommunal- eller statsveterinär. De jourhavande statsveterinärernas (djursjukdomsjourens) kontaktuppgifter fås på telefonnumret 029 520 4658.
Ett vildsvin som påträffats dött tillhör jakträttsinnehavaren, om denne har rätt att jaga denna viltart på området. Ett vildsvin som dött eller avlivats till följd av en trafikolycka tillhör krockplatsens jaktvårdsförening. En trafikolycka med ett vildsvin ska alltid anmälas till nödcentralen.
Den som påträffar en död europeisk bäver (vilt som får jagas med stöd av jaktlicens) ska utan dröjsmål underrätta innehavaren av jakträtten samt jaktvårdsföreningen på området. Anmälan ska göras muntligen, per telefon eller på något annat sätt senast den vardag som följer efter att viltet påträffats. Om jakträttsinnehavaren inte påträffas inom två dygn, får upphittaren behålla djuret, om hen har motsvarande jaktlicens.
En europeisk bäver som under jakttiden jagats med stöd av jaktlicens och dött på någon annans område tillhör innehavaren av jakträtten på området i fråga, om hen har motsvarande jaktlicens. Om jakträttsinnehavaren omhändertar djuret, anses hen ha använt motsvarande jaktlicens i stället för jägaren. Om hen inte vill omhänderta djuret eller inte har jaktlicens, tillhör djuret jägaren. I detta fall anses jägaren ha använt motsvarande jaktlicens.
Om den som hittar en död europeisk bäver inte har motsvarande jaktlicens och jakträttsinnehavaren inte vill omhänderta den europeiska bävern, får djuret inte omhändertas.
Om en europeisk bäver inte har jagats med stöd av jaktlicens och ingen har motsvarande jaktlicens på fyndplatsen, får den europeiska bävern inte omhändertas. Europeisk bäver får inte heller omhändertas under dess fredningstid. I ovan nämnda fall behöver anmälan inte göras om det påträffade djuret.
Kanadagås, grågås, sädgås, gräsand, kricka, bläsand, stjärtand, årta, skedand, brunand, vigg, ejder, alfågel, knipa, småskrake, storskrake, dalripa, fjällripa, järpe, orre, tjäder, fasan, sothöna, morkulla och ringduva som påträffats döda under jakttiden tillhör den som innehar jakträtten på området, om hen har rätt att jaga viltet i fråga på området.
Rapphöna som påträffas död under jakttiden i landskapen Österbotten, Södra Österbotten, Mellersta Österbotten och Norra Österbotten tillhör områdets jakträttshavare, om denne har rätt att jaga samma viltart på området. I övriga Finland är rapphöna vilt som får jagas med stöd av jaktlicens.
Den som påträffar ett dött vilt som får jagas med stöd av jaktlicens ska utan dröjsmål underrätta innehavaren av jakträtten samt jaktvårdsföreningen på området. Anmälan ska göras muntligen, per telefon eller på något annat sätt senast den vardag som följer efter att viltet påträffats. Om jakträttsinnehavaren inte påträffas inom två dygn, får upphittaren behålla djuret, om hen har motsvarande jaktlicens.
Om den som hittar ett dött vilt som får jagas med stöd av jaktlicens inte har motsvarande jaktlicens och jakträttsinnehavaren inte vill omhänderta djuret, får det inte omhändertas. Om viltet inte har jagats med stöd av jaktlicens och ingen har motsvarande jaktlicens på fyndplatsen, får viltet inte omhändertas.
Ett fredat vilt eller vilt som påträffats dött under fredningstiden får inte omhändertas.
Ett dött icke fredat djur får omhändertas av upphittaren. Till icke fredade djur räknas
- ängssork eller skogssork, vattensork, fältsork, åkersork, mellansork, större skogsmus, brun råtta och husmus,
- korp (inom renskötselområdet), kråka, skata, kaja, gråtrut, havstrut, tamduva och björktrast.
Andra viltarter som eventuellt påträffas döda i naturen är: vildkanin, skogshare, fälthare, ekorre, kanadensisk bäver, i farm uppfödd fjällräv, rödräv, grävling, hermelin, iller, mård och mufflon. Ett vilt som påträffats dött tillhör den som innehar jakträtten på området, om hen har rätt att jaga likadant vilt på området. Om ingen har jakträtt eller jaktlicens för viltet, får vilt som påträffats dött inte omhändertas.
Livsmedelsverket undersöker prover av vilda djur från hela Finland med tanke på djursjukdomar. Ett helt djur som nyligen dött eller dess organ kan vem som helst sända in för en avgiftsfri undersökning. Man ska alltid först komma överens om sändningsförfarandet med Livsmedelsverket per telefon. Läs mer på Livsmedelsverkets webbplats (ruokavirasto.fi).
Massdöd av vilda djur och fåglar ska meddelas till kommunalveterinären eller en statveterinär. De jourhavande statsveterinärernas (djursjukdomsjourens) kontaktuppgifter fås på telefonnummer 029 520 4658.
Obs. Vid hantering av ett djur som påträffats dött är det särskilt viktigt att använda skyddshandskar för att undvika sjukdomar som kan överföras från djuret.
Rätt att gräva ner eller förstöra dött vilt
Om vilt som påträffats dött orsakar olägenhet, kan den som lider av olägenheten gräva ner kroppen eller förstöra den på egen bekostnad. Begreppet olägenhet är i detta sammanhang brett och omfattar förutom olägenheter för hälsa och säkerhet även mindre olägenheter, såsom lukt eller förstörelse av landskap. Djuret eller delar av djuret får inte omhändertas.
Upphittaren ska dock först utreda om arten omfattas av anmälningsskyldighet och om arten i fråga är en sådan som ska sändas för undersökning till ett forskningsinstitut som bedriver viltforskning.
Behandling av djur i hjälplöst tillstånd
Den som påträffar ett vilt eller ett s.k. icke fredat djur som är sjukt, skadat eller annars i hjälplöst tillstånd ska i mån av möjlighet hjälpa djuret eller försöka underrätta områdets ägare, jakträttshavaren eller polisen om situationen.
Är djuret i ett sådant tillstånd att det uppenbarligen utsätts för oskäligt lidande om det hålls vid liv, får upphittaren avliva det även om hen inte har rätt att på området fånga eller döda djuret eller fastän djuret är fredat när det påträffas. Angående ett avlivat djur tillämpas det som ovan anges om djur som har påträffats döda.
Observera att många djurungar som påträffas ensamma inte är övergivna av sina mödrar. Till exempel är många hjortdjurs kalvar och måsars och harars ungar vid några dagars ålder ännu för små för att röra sig med sin mor, varför de lämnas på en skyddad plats för att vänta. Kalvar och ungar ska lämnas i fred. Om en kalv väcker oro, kan den observeras på längre avstånd med kikare eller från ett fönster, varvid modern inte undviker platsen på grund av människorna. Modern kanske besöker platsen först flera timmar senare.
Fällhorn av hjortdjur tillhör upphittaren.