Vilttriangelinventeringar
Vilttriangeln är en inventeringsmetod som har utvecklats för att beräkna förekomsten av skogsvilt. Vilttrianglarna är stationära inventeringslinjer, som ger en genomsnittlig bild av viltsituationen i våra skogar. Trianglarna visar också konsekvenser av förändringar i livsmiljöerna.
Den liksidiga triangelns sidor är fyra kilometer långa, och den totala inventeringslängden är alltså tolv kilometer. Vilttrianglarna är placerade i skogsbeklädd terräng, så slumpmässigt som möjligt. Triangelformen och den stora ytan garanterar att olika skogstyper och utvecklingsskeden ryms med längs linjen och motsvarar genomsnittet för området.
Inventeringslinjerna gås igenom två gånger om året. På sommaren räknas skogshönsfåglar och på vintern däggdjursspår i snön.
Nästan 1 800 vilttrianglar har grundats. Årligen inventeras cirka 1 000 trianglar. I inventeringarna deltar årligen cirka 7 000–8 000 frivilliga jägare. Resultaten behandlas av Naturresursinstitutet.
Sommarinventeringen ger siffror för skogshönsfåglarnas (tjäder, orre, järpe, ripa) områdesvisa täthet (fåglar/km2) och sommarens ungproduktion. Färska inventeringsresultat kan användas för att fastställa jakttiderna för skogshönsfåglar och vid planeringen av beskattningen.
Fältvilttrianglar
Viltförekomsten på jordbruksområden i södra och västra Finland beräknas vintertid med hjälp av spårräkning längs fältvilttrianglar. Fältvilttriangelns sidor är två kilometer långa, och den totala inventeringslängden är således sex kilometer.
Fälttriangelinventeringar är en metod som används för områden med övervägande åkerlandskap i södra och västra Finland. Inventeringen ger uppgifter om variationerna och jaktbarheten hos skogsviltstammar som lever i kulturområden. Triangeln planeras i terrängen så att ungefär hälften av inventeringslinjen går längs åkrar.
En triangel inventeras under en dag. Inventeringen sker till fots eller på skidor. Eftersom inventeringen är känslig för väder- och snöförhållanden lönar det sig att utföra den så fort som möjligt när förhållandena är goda. Inventeringstiden är mellan den 1 januari och den 5 mars.
Arter som inventeras
Snöspår av följande arter antecknas: skogshare, fälthare, ekorre, flygekorre, bisamråtta, varg, räv, mårdhund, björn, hermelin, småvessla, mink, iller, mård, grävling, järv, utter, lodjur, katt, vildsvin, vitsvanshjort, dovhjort, älg och rådjur samt rapphöna, fasan, tjäder, orre, dalripa och järpe. För fåglarnas del registreras och märks ut på kartan också synobservationer utanför inventeringslinjen. Också observerade korpar och duvhökar märks ut på kartan.