Siirry sisältöön

Sälstammen

På Finlands havsområden förekommer två sälarter. Den vanligare av dem är gråsälen. Arten kan påträffas från den innersta delen av Bottenhavet ända fram till Finska viken. Gråsälsstammen har under de senaste åren ökat stadigt och den är rikligast längs kusten i sydvästra Finland. I inventeringar som utförts i Östersjön under de senaste åren har det observerats ca 30 000 gråsälar.

Östersjöns vikarbestånd är rikligast på Bottenhavets område. Vikaren förekommer också i mindre antal i Skärgårdshavet och Finska viken. Vikarstammen har årligen vuxit med ca fem procent såsom gråsälsstammen. I inventeringen av vikare som utfördes i Bottenhavet år 2017 observerades ca 13 600 vikare.

Det inventerade antalet sälar är mindre än stammens egentliga storlek. I Finland ansvarar Naturresursinstitutet för inventeringarna av sälstammarna.

Gråsälar som fött ungar på marken och deras kutar.
Gråsälar som fött ungar på marken och deras kutar. Bild: Mikko Toivola

Skötseln av sälstammarna är internationell verksamhet

Länderna kring Östersjön har strävat till att utarbeta nationella förvaltningsplaner. Det är dock bara Finland, Sverige Estland och Danmark som har färdiga förvaltningsplaner för de nationellt viktiga sälarterna.

Arbetet med att skydda sälarna koordineras i Östersjöregionen av Helsingforskommissionen (HELCOM). Helsingforskommissionen är ett på en gemensam överenskommelse mellan Östersjöländerna baserat förhandlingsorgan, som genom rekommendationer strävar till att förbättra Östersjöns tillstånd.

I anknytning till sälarna har de länder som ingår i Helsingforskommissionen godkänt en rekommendation år 2006. År 2015 beslutade Europeiska unionen förbjuda handel med sälprodukter inom EU. Förbudet gäller också produkter framställda av sälar som jagats i Finland.

Den internationella regleringen gällande sälarna och främjandet av ett hållbart nyttjande av sälar förutsätter ett aktivt grepp av viltförvaltningen också i det internationella samarbetet.

Läs mer om handelsförbudet från år 2009

Sälarna är havens storvilt

Jakten på säl och utnyttjandet av bytet har långa traditioner. På 1900-talet jagades säl utan reglering. Sälarna fridlystes på 1980-talet på grund av att stammarna försvagats kraftigt. Stammarna försvagades på grund av reproduktionsproblem förorsakade av miljögifter och för stor jakt.

Säljakt var i ett decennium helt förbjuden i Finland. Fångsten återupptogs år 1998 på grund av skador i fiskerihushållningen. Jakten blev noga reglerad. År 2007 utarbetades en nationell förvaltningsplan för Östersjöns sälstammar för att styra ett hållbart nyttjande av sälstammarna. Förvaltningsplanen uppdateras under år 2018.

I dag tar jakten sikte på i synnerhet gråsälen, av vilken det inom Fastlands Finland årligen inom ramen av de regionala kvoterna jagas tvåhundra individer. Från och med 2015 har man kunnat jaga vikare med hjälp av jaktlicens som beviljas av Finlands viltcentral. Åland har egna stadganden gällande säljakt som skiljer sig från Fastlands Finland.

Läs mer om jaktlicenser för fångst av säl

Sälarna orsakar skador för fiskerinäringen

Sälarna, speciellt gråsälen, orsakar skador för fiskerinäringen och på fiskodlingen i havsområdet. Sälarna jagar bort fisken från kända fångstplatser, äter fångstfisk ur fiskebragderna och i synnerhet gråsälen söndrar också bragderna.

Man har försökt hindra de skador sälarna orsakar med olika slags medel. Man har kunnat skydda ryssjefisket genom att använda ryssjor av starkare material än tidigare och hindra att sälen kommer in i ryssjan med olika slags konstruktioner. Till hjälp för nätfisket har man inte kommit på några medel, med vilka man skulle kunna hindra de skador sälarna åstadkommer.

Yrkesfiskare har möjlighet att få ersättning från Europeiska havs- och fiskerifonden för skador som sälar förorsakat på bytet och från försäkringsstödet för kommersiellt fiske för skador på fångstredskap. Ersättningarna täcker inte skadorna helt och hållet.