Säldjur

Gråsäl

(Halichoerus grypus)

Kännetecken: En stor gråsälshane kan uppnå en längd om t.o.m. 300 cm och en vikt om drygt 300 kg. Honan är klart mindre, men kan bli upp till 2,5 meter och väga 200 kg. Pälsens bottenfärg är grå, fläckarna mörka. Färgen varierar, hannarna är mörkare än honorna. Det stora huvudet är kilformat och nosen lång. Tänderna är alla entaggiga av hörntandstyp.

Utbredning: Gråsälarna samlas på traditionella lugna ytterskär och -kobbar. På vintern vistas gråsälarna vid isranden och på drivis, ty den har mindre arktiska levnadsvanor än vikaren. Det årliga isläget påverkar gråsälens utbredning.

Fortplantning: Föder på drivis under bar himmel en unge i mars. Parningen sker kort därpå, dräktighetstiden nästan ett år. Könsmogen vid 4–7 års ålder.

Föda: Mångsidig fiskföda, viktigast strömming och torsk. Behovet av näring ca 7 kg/dygn.

Övrigt: Gråsälen är fredad 1.1–15.4. Den totala stammen i Östersjön har uppskattats till (vid inventeringar observerade) 23 100 djur (år 2010). Jakt bedrivs med stöd av Finlands viltcentral beviljad jaktlicens.

 

Östersjövikare

(Phoca hispida)

Kännetecken: Längd 100–170 cm, vuxna individers vikt 50–130 kg. Pälsens färg varierar från nästan svart till silvergrå. I pälsen kan speciellt på ryggsidan urskiljas ett mönster av ljusare slingor. Huvudets profil har tydligt välvd panna, nosen är rätt kort. Vikarens tänder är små, mångtaggade.

Utbredning: Påträffas på alla våra havsområden. Tyngdpunkten vid de inre områdena av Finska viken och Bottniska viken. Klarar sig i vatten som fryser till. Variationerna i det årliga isläget påverkar utbredningen. Lever enskilt eller i små flockar. Den fridlysta, sällsynta saimenvikaren (P.h. saimensis) lever som en relikt i Saimen-sjöområdet.

Fortplantning: Föder en unge (kut) i snögrottor i slutet av februari eller i mars. Dräktighetstiden 11 mån. Könsmogen vid 4–6 års ålder. Miljögifter i Östersjön har lett till störningar i fortplantningen.

Föda: Mångsidig fiskföda, mindre stimfisk såsom strömming viktig. Äter även kräftdjur.

Övrigt: Arten utgör ett viktigt miljöundersökningsobjekt i uppföljandet av situationen i Östersjön. Man uppskattar att den totala stammen uppgår till minst (vid inventeringar observerade) 6 000-9 000 exemplar. Jagas på basis av jaktlicenser som beviljas av Finlands viltcentral, men sådana har beviljats sparsamt under de senaste åren.

 

Uppdaterad 15.4.2013