Järpe
Bonasa bonasia
Kännetecken
Järpen är vår minsta skogshönsfågel. Den kan vara väldigt svår att upptäcka i snårskogen. Järpens närvaro avslöjas ofta av dess höga och tunna, hackiga visslande läte. I flykten hörs från vingarna ett svagt surr och kanske några grenar som knäcks. Järpens flykt ger alltså inte upphov till likadant brak som tjäderns eller orrens.
När man får syn på järpen är den lätt att känna igen. Dess ringa storlek gör att man genast kan utesluta övriga skogshönsfåglar. Kroppen är rund, huvudet är litet och näbben är späd. På hjässan finns en liten tofs, som den ofta reser.
Den dominerande nyansen är gråaktig, i synnerhet på ovansidan. Undersidans grundfärg är däremot vit, med spräckligt mönster i svart och rostbrunt. Bröstets sidor är tydligare rostfärgade. Tuppens hals är skarpt avgränsat svart, hos hönan spräcklig liksom buken. Stjärten har ett brett, svart bälte, som syns speciellt när fågeln flyger.
Järpe
Spår
Spårstämpeln är ungefär 5 cm lång. Järpens steg är i genomsnitt något längre än orrens, vilket beror på att järpen regelbundet rör sig i korta ruscher. Steglängden är i snitt cirka 25 cm. Likt övriga hönsfåglar kan också järpen göra en snögrotta, i vilken den söker skydd mot kylan.
Spillning
Vintertid består järpens föda nästan enbart av alhängen, vilket också syns tydligt i spillningen. Spillningen är drygt 1 ½ cm lång och ungefär 7 mm tjock. I den ena änden syns ofta en vit kalkfläck.
Förvaltningsplan
Målet med förvaltningsplanen för Finlands skogshönsfåglar (mmm.fi) är att förbättra och öka tillgången på lämpliga livsmiljöer för dessa arter. En central metod för att nå målen är naturvård i ekonomiskogar.
Planen presenterar praktiska åtgärder som gör det möjligt att hålla fågelstammarna livskraftiga och hållbart jaktbara. I detta arbete har den privata skogsägaren en nyckelroll.
Målen är särskilt att öka lämpligheten hos uppväxtskogar för skogshönsfåglar, säkerställa tillräcklig förekomst av blåbärsris, öka mängden nyckelbiotoper samt trygga tillräckliga livsmiljöer för ripa i barrskogszonen.