Hoppa till innehåll Gå till webbplatskartan

Järpe

Bonasa bonasia

Kännetecken

Järpen är vår minsta skogshönsfågel. Den kan vara väldigt svår att upptäcka i snårskogen. Järpens närvaro avslöjas ofta av dess höga och tunna, hackiga visslande läte. I flykten hörs från vingarna ett svagt surr och kanske några grenar som knäcks. Järpens flykt ger alltså inte upphov till likadant brak som tjäderns eller orrens.

När man får syn på järpen är den lätt att känna igen. Dess ringa storlek gör att man genast kan utesluta övriga skogshönsfåglar. Kroppen är rund, huvudet är litet och näbben är späd. På hjässan finns en liten tofs, som den ofta reser.

Den dominerande nyansen är gråaktig, i synnerhet på ovansidan. Undersidans grundfärg är däremot vit, med spräckligt mönster i svart och rostbrunt. Bröstets sidor är tydligare rostfärgade. Tuppens hals är skarpt avgränsat svart, hos hönan spräcklig liksom buken. Stjärten har ett brett, svart bälte, som syns speciellt när fågeln flyger.

Järpe.

Järpe

Utbredning

Järpen häckar i hela landet, med undantag av norra Lappland, och föredrar täta gran- och blandskogar med mycket undervegetation. Också järpens häckningsstam minskade från 1960-talet fram till 1990-talet, om än inte lika kraftigt som tjäder- och orrstammarna. Sedan 1990-talet har stammen varit mycket stabil.

Järpen framför sin späda spelvissling både på våren och hösten. Man kan försöka locka fram en visslande järpe genom att själv svara med en vissling eller genom att använda en visselpipa som är avsedd för ändamålet. I allmänhet gömmer sig järpen inne i snårskogen, men på vintern kan den ibland sitta uppe i en al och äta kottar.

Föda

På sommaren gräsväxter, bär, insekter, maskar m.m. På vintern hängen och knoppar från al och björk.

Fortplantning

Boet på marken, på skyddad plats. 7–11 ägg. Hönan sköter kullen.

Spår

Spårstämpeln är ungefär 5 cm lång. Järpens steg är i genomsnitt något längre än orrens, vilket beror på att järpen regelbundet rör sig i korta ruscher. Steglängden är i snitt cirka 25 cm. Likt övriga hönsfåglar kan också järpen göra en snögrotta, i vilken den söker skydd mot kylan.

Spillning

Vintertid består järpens föda nästan enbart av alhängen, vilket också syns tydligt i spillningen. Spillningen är drygt 1 ½ cm lång och ungefär 7 mm tjock. I den ena änden syns ofta en vit kalkfläck.

Förvaltningsplan

Målet med förvaltningsplanen för Finlands skogshönsfåglar (mmm.fi) är att förbättra och öka tillgången på lämpliga livsmiljöer för dessa arter. En central metod för att nå målen är naturvård i ekonomiskogar.

Planen presenterar praktiska åtgärder som gör det möjligt att hålla fågelstammarna livskraftiga och hållbart jaktbara. I detta arbete har den privata skogsägaren en nyckelroll.

Målen är särskilt att öka lämpligheten hos uppväxtskogar för skogshönsfåglar, säkerställa tillräcklig förekomst av blåbärsris, öka mängden nyckelbiotoper samt trygga tillräckliga livsmiljöer för ripa i barrskogszonen.