(Alces alces)
Kännetecken: Vårt lands största hjortdjur; kroppslängd upp till 300 cm, mankhöjd 170–210 cm, levande vikt hos älgtjur upp till 600 kg. Vikten hos fullvuxna djur varierar mycket; genomsnittlig köttvikt cirka 180 kg, hos 1 ½-åriga djur cirka 150 kg och hos kalvar cirka 80 kg. Pälsen är mörkgrå året om, benen ljusa. Hos älgkon sträcker sig den ljusa färgen upp i en kil under svansen. Kalven är till en början rödbrun, men i september blir färgen grå. Båda könen har hakskägg. Fullvuxna djur har avlång, hängande mule, kalvar har kort mule. Frampartiet hos älgtjuren är kraftigare än hos älgkon, vilket gör att tjuren ser framtung ut. Särskilt hos fullvuxna älgkor är rygg- och maglinjen ofta aningen krökt. Endast tjuren har horn. Beroende på djurets arvsanlag kan dessa vara skovelhorn eller stånghorn eller representera en mellanform av båda.
Utbredning: Förekommer i hela landet. Älgstammens storlek påverkas främst av jakt. I största delen av landet eftersträvas en älgtäthet på cirka 3,0 individer/1 000 ha, i norr en aningen lägre täthet. En del älgar vandrar mot nya betesmarker för sommar- och vinterbete. Sommartid lever älgen i frodiga marker och vintertid kan de samlas i flockar på kargare och mer vidsträckta skogsområden, bland annat i tallplantskogar.
Fortplantning: Brunsttid september–oktober. Dräktighetstid cirka 8 månader. Unga älgkor föder till en början normalt en kalv. Senare i djurets liv är tvillingfödslar vanliga. Könsmogen vid 1 ½ års ålder.
Föda: Beroende på årstid, örtartade växter, ris, kvistar från träd och buskar samt skott från bland annat asp, rönn, videväxter och björk. Under vintern dessutom tall och en.
Övrigt: Ur ekonomisk synpunkt vår viktigaste viltart. Bytesmängden har under de senaste åren uppgått till cirka 55 000–65 000 djur per år. Rekordbyte 84 525 (2002). Älgen orsakar skador för jord- och skogsbruket och i trafiken. Beståndsreglering genom jakt är därför nödvändig.
Ytterligare information om älgens biologi och om igenkänning av olika individer kan du läsa här: