Stjärtand
Anas acuta
Kännetecken
Stjärtanden är den slankaste och mest långsträckta halvdykaren, med elegant och smäckert utseende. Kroppen är smärt, vingarna mycket smala i förhållande till längden, och stjärtanden har den längsta stjärten bland släktets arter. Halsen är lång och smal.
Förutom på formerna känns en stjärtand som flyger bäst igen på den vita bakkanten på den inre delen av vingen, som syns främst när en fågel stiger och flyger bortåt, och den mörka vingspegeln, som hos hanen är svagt bronsgrön eller kanelfärgat glänsande. Honan har inte glänsande vingspegel, men på spegelns övre del en tunn, vit linje, som hos hanen är kaneltonad och framträder svagare.
Vingens främre kant är enfärgat gråaktig. Vingundersidorna är karaktäristiska: de mellersta och små undre fjädrarna är mörkare än vingpennorna och bildar mörka längsgående ränder på vingarna. Särskilt vingens främre kant ser mest mörk ut. Den allmänna färgen på vingarnas undre sida är dock mörk.
Stjärtanden är ljusare än övriga halvdykare, blekt gråbrun och utan varma nyanser. Huvudet är svagt spräckligt och ofta kanelfärgat. Hela fjäderdräktens mönster är hos hanen svagt, hos honan klart grövre. Den juvenila fågeln liknar till stor del honan. Näbben är lång och med obruten näbbrygg. Näbbens rygg är svart på ett smalt område och kanterna blågrå. Benen är mörkgrå.
Jakt
Bytesmängden uppgår årligen till några tusen individer. Stammen har minskat kraftigt på 2000-talet.
Åtgärdsprogram för skötsel av viltsjöfåglar på tillbakagång
Syftet med åtgärdsprogrammet för skötsel av viltsjöfåglar på tillbakagång (pdf) är att förbättra ungproduktion, stärka jaktens hållbarhet och öka kunskapen om stammarnas storlek och jaktutbytet.
Programmet innehåller förslag till åtgärder som gäller restaurering och skötsel av livsmiljöer, minskning av konkurrens och predation, reglering av jakten samt utveckling av insamlingen av data om stammarnas storlek och jaktutbytet.
Jakten på små rovdjur, särskilt främmande rovdjur, samt vid behov andra arter ska intensifieras bland annat genom att se över fredningsbestämmelser och skyddsbestämmelser för skyddade våtmarker. Vid skötsel av våtmarker ska även små måsfåglars krav på häckningsplatser beaktas.