Morkulla

Scolopax rustica

Morkullan är ungefär i storlek av en skogsduva och även kroppsformen är rund som hos duvan. Trots att den är en vadare är benen väldigt korta. På längre håll ser morkullans dominerande färg ut att vara varmt mörkbrun. På närmare håll ser man att fjäderdräkten är väldigt brokig. Undersidan har tvärgående streck, och ovansidan har ett spräckligt mönster, som bildar breda längsgående strimmor.

Ett arttypiskt kännetecken är också de breda, svarta och bruna tvärstrimmorna på hjässan. När morkullan lyfter känns den igen på den starkt rödbruna nyansen på stjärten och övergumpen. Morkullans näbb är lång och rak, och i flykten pekar den tydligt snett neråt. Vingarna är korta, breda och runda, och vingslagen snabba, oregelbundet flaxande.

Morkullan häckar i hela Finland, med undantag av Lappland. Den påträffas oftast i fuktiga, frodiga skogar och skogsbryn. När den befinner sig på marken får man ofta inte syn på den förrän den flyger iväg.

I egenskap av nattflyttare ses morkullan oftast flyga i gryningen och skymningen. Ibland, särskilt på hösten, kan morkullan ses på gräsmattor kring hus och i parker, där den äter maskar och larver.

Maskar, sniglar, larver, insekter.

Morkullans vårspel är arttypiskt: den flyger närmast i skymningen på låg höjd, knappt ovanför trädens toppar, längs en viss rutt, långsamt, men rakt och med näbben pekande mot marken. Den ljudligaste locktonen är ett högt ”pissp” som upprepas med några sekunders intervaller. På närmare håll hörs även ett svagt, lågt, rytmiskt knorrande. Ibland tävlar två morkullor sinsemellan, varvid deras läte accelererar till ett intensivt pipande.

Lägger i april–maj 3–4 avlånga, gulgrå brunspräckliga ägg. Ibland en andra kull i juni–juli. Boet på marken i skydd av risväxter.

Liknande arter

I Finland häckar regelbundet även andra beckasinarter, nämligen enkelbeckasinen och dvärgbeckasinen. Båda arterna är klart mindre än morkullan. Dessutom är de myr- och våtmarksarter, medan morkullan trivs i skogar och på gräsbevuxna områden.

Jakt

Jakttid

Morkulla jagas i någon mån med stående hund. Bytesmängderna är årligen några tusen individer.

Jakttider

Morkulla

Kännetecken

Utbredning

Föda

Fortplantning

Se även