Årta
Anas querquedula
Kännetecken
Den lilla årtan är bara något större än krickan, och förväxlas lätt med den. Årtan känns bäst igen i flykten, då det arttypiska mönstret på vingens ovansida framträder. På vingens övre, främre del lyser hos hanen ljust gråblått och syns på långt håll. Hos honan är den blåaktiga nyansen inte lika stark, men årtans vingar ser alltid tydligt ljusare ut än krickans. Också handpennornas bas är ljusare hos årtan än hos krickan.
Hanens vingspegel skimrar i ljusgrönt, hos unga individer och honor saknas skimret och färgen är smutsigt gråbrun. Vingspegeln kantas av ljusa, nästan lika breda strimmor. Vingens undersida är också karakteristisk: det vita mittpartiet avgränsas skarpt mot den mörka främre kanten och de gråa vingpennorna och ger ett trefärgat intryck.
Flykten är mera rätlinjig än hos krickan. Årtans huvud har tydliga mönster och strimmor, vilket också är ett bra kännetecken. Det vita ögonbrynsstrecket och den mörka ögonstrimman framträder tydligt och kinden har en mök och en ljus strimma. Vid näbbens bas en tydlig, ljus fläck. Näbben är längre och större än hos krickan, och näbbens rygg är rakare. Dessutom saknar näbben de orangefärgade kanterna.
Jakt
Jaktbar viltart. Årtor fås som byte i någon mån i samband med övrig sjöfågeljakt, i synnerhet vid näringsrika fågelvatten i södra Finland.
Åtgärdsprogram för skötsel av viltsjöfåglar på tillbakagång
Syftet med åtgärdsprogrammet för skötsel av viltsjöfåglar på tillbakagång (pdf) är att förbättra ungproduktion, stärka jaktens hållbarhet och öka kunskapen om stammarnas storlek och jaktutbytet.
Programmet innehåller förslag till åtgärder som gäller restaurering och skötsel av livsmiljöer, minskning av konkurrens och predation, reglering av jakten samt utveckling av insamlingen av data om stammarnas storlek och jaktutbytet.
Jakten på små rovdjur, särskilt främmande rovdjur, samt vid behov andra arter ska intensifieras bland annat genom att se över fredningsbestämmelser och skyddsbestämmelser för skyddade våtmarker. Vid skötsel av våtmarker ska även små måsfåglars krav på häckningsplatser beaktas.