Ändringar 2023

Jaktvårdsavgiften höjs

Jaktvårdsavgiften höjs från 39 euro till 43 euro. Avgiften för personer under 18 år sänks dock från 20 euro till 10 euro.

Ändringen trädde i kraft den 1.1.2023

Alla hundar ska registreras i det nya myndighetsregistret och märkas med mikrochipp

Alla hundar ska registreras i det nya myndighetsregistret och märkas med mikrochipp.

Livsmedelsverkets tjänst för hundinnehavare öppnas vid årsskiftet 2022/2023. Avsikten är att alla hundar i Finland, oavsett ras, ska anmälas till myndighetens hundregister.

Innehavare av en hund född före den 1 januari 2023 har hela nästa år tid att anmäla uppgifter om hunden till myndighetsregistret. Hundar födda efter den 1 januari 2023 ska anmälas till registret innan hunden överlåts till en ny innehavare eller senast vid tre månaders ålder.

Utöver registreringen ska hunden märkas med ett chipp, om hunden inte redan har ett sådant.

Registrerings- och identifieringsskyldigheten gäller också hundar som anländer till Finland för att stanna permanent. Dessa ska anmälas till registret inom fyra veckor från ankomsten. Samma skyldighet gäller hundar som tillfälligt vistas i Finland i över tre månader.

Det blir obligatoriskt att mikrochippa och registrera hundar i Finland vid ingången av 2023 som en del av en förordning från jord- och skogsbruksministeriet (JSM). JSM utsåg inom sitt förvaltningsområde Livsmedelsverket till ansvarig myndighet för det nya hundregistret.

Hundens innehavare ska anmäla om ändringar i uppgifter som anmälts till registret inom en månad från det att uppgifterna ändrats. Anmälning behöver inte göras för en ändring som varar mindre än tre månader. Vid byte av hundinnehavare ska både den nya och den tidigare innehavaren göra anmälan inom den utsatta tiden.

När en hund dör, avlivas eller försvinner, ska hundens innehavare göra en anmälan om detta senast inom en månad efter händelsen.

Syftet med den obligatoriska märkningen och registreringen av hundar är att förhindra oegentlig valpuppfödning och olaglig införsel av hundar samt att bidra till att upphittade hundar snabbare kommer hem.

Läs mer:

Hundregister (ruokavirasto.fi)
Vanliga frågor om hundregistret (ruokavirasto.fi)
JSM:s förordning om identifiering och registrering av hundar (68/2022) (finlex.fi)

Användningen och innehav av blyhagel förbjuds på våtmarksområden

Från och med den 15 februari 2023 får blyhagel inte användas på våtmarksområden eller inom en hundra meter bred skyddszon runt våtmarker. Förbudet grundar sig på begränsningen av blyhagel som EU-kommissionen godkände i januari 2021 (ändring av bilagan till Reach-förordningen, förbud mot användning och innehav av blyhagelpatroner på Ramsar-våtmarker) och som träder i kraft i hela EU-området.

Som våtmark definieras alla vattenområden, strandängar och myrar samt torvmarker som kan vara tillhålls-, flytt- eller häckningsplatser för vattenfåglar. Den 100 meter breda skyddszonen börjar vid den yttre kanten av våtmarksområdet.

Utöver jakt omfattar blyhagelförbudet till exempel skjutbanor inom förbudets tillämpningsområde, vilket betyder att användning av blyhagel är förbjuden också på dessa från och med den 15 februari 2023.

Syftet med förbudet är att minska de risker för miljön och människors hälsa som orsakas av blyhagel som skjuts på våtmarker. Bly är en tungmetall som är giftig för människor och miljö.

I Finland har användningen av blyhagel vid sjöfågeljakt varit förbjuden sedan år 1996. Förbudet förenhetligar riskhanteringen i EU, eftersom användningen av blyhagel inte är begränsad i alla medlemsstater.

Tukes tolkningsanvisningar för tillämpandet av REACH-begränsningen av blyhagel 8.2.2023 (och 14.2.2023), i synnerhet tillämpandet av våtmarksdefinitionen i Ramsarkonventionen i Finland, vid sk. synligt vatten.

”Vid beaktande av föreskriftens mål och avsikt och nationella särdrag är sådana för sjöfåglar typiska livsmiljöer i Finland samtliga följande:”

• hav (djup 6 m eller mindre), sjöar, älvar, träsk, kanaler, konstgjorda sjöar, bassänger och andra motsvarande större vattenområden (diken och bäckar utmärkta med streck på terrängkartor är inte sådana områden),
• ängar som gränsar till ovannämnda vattenområden,
• stenar i vatten och grynnor,
• torrlagda vattenområden, översvämningsområden, grunda vattenområden och öppna landhöjningsområden,
• svårframkomliga, trädlösa myrar,
• samt alla områden inom en 100 meters radie från ovan nämnda områden.

”Om riskbaserad övervakning av skjutbanor prioriteras, kan skjutriktningar beaktas i stället för skjutningsplatsernas läge: ifall skjutriktningen är bortåt från våtmarksområden, är risken mycket liten för att hagel hamnar på våtmarksområdet fastän avståndet från våtmarksområdet skulle vara under 100m.” (14.2.2023)

För att identifiera våtmarksområden och fastställa den 100 meter breda skyddszonen runt våtmarker kan man använda till exempel Lantmäteriverkets terrängkarta (https://asiointi.maanmittauslaitos.fi/karttapaikka/), på vilken ovan avsedda områden är markerade med karttecken. Karttecken med förklaringar finns i Lantmäteriverkets bilaga med teckenförklaringar (https://asiointi.maanmittauslaitos.fi/karttapaikka/(https://www.maanmittauslaitos.fi/sites/maanmittauslaitos.fi/files/attachments/2020/01/karttamerkkien_selitys.pdf)

Trädde i kraft från och med 15.2.2023.

Observera!

I EU planeras mer omfattande begräsningar av utsläppande och användning av ammunitionsbly på marknaden. Jägaren ska därför följa utvecklingen av lagstiftningen och de senaste officiella anvisningarna för att veta inom vilka områden och i vilka typer av ammunition det är tillåtet att använda blyammunition.

Förändringar i maximimängderna viltkött som kan levereras till lokal detaljhandel

Med jord- och skogsbruksministeriets förordning 746/2023 ändras jord- och skogsbruksministeriets förordning om livsmedelshygien (318/2021) 34 § om nationella bestämmelser om kött av frilevande vilt.

Enligt ikraftvarande artikel får en jägare eller en jaktförening leverera från en registrerad livsmedelslokal icke kontrollerat kött av frilevande hjortdjur till lokala detaljhandelsföretag, som levererar köttet och produkterna direkt till konsumenter, mängd motsvarande högst:  10 älgar, 50 rådjur och 30 vitsvanshjortar eller andra hjortdjur per år.

Artikeln ändras så, att en jaktförening får leverera till detaljhandelsföretag mängd kött som motsvarar högst 100 rådjur och högst 150 vitsvanshjortar per år. Bakom ändringen ligger kraftigt växande rådjurs- och vitsvanshjortstammar i vårt land samt jägares och jaktföreningars önskemål.

Denna förordning trädde i kraft den 1.5.2023

Importen av jakttroféer begränsasBegränsningar av import av jakttroféer

I den reviderade naturvårdslagen ingår en ny bestämmelse om begränsning av importen av jakttroféer. Det är förbjudet att från länder utanför EU som jakttroféer importera sådana individer av de globalt mest hotade arterna, eller delar av dem, som äventyras av internationell handel. Importförbudet gäller de djurarter som anges i bilaga A i CITES-konventionen och av de arter som nämns i bilaga B i CITES-konventionen individer eller delar därav av arterna afrikansk elefant, argali, trubbnoshörning, isbjörn, lejon och flodhäst.

Den reviderade naturvårdslagen trädde i kraft den 1 juni 2023.

Läs mer om CITES-förordningens bilagor och de arter som ingår i dem (på finska): https://www.ymparisto.fi/fi-fi/asiointi_luvat_ja_ymparistovaikutusten_arviointi/luvat_ilmoitukset_ja_rekisterointi/uhanalaisten_lajien_kansainvalinen_ja_eun_sisainen_kauppa_ja_sita_koskevat_luvat_cites/CITESlajiliitteet_ja_lajihakupalvelut (ymparisto.fi)

Skymningsjakt på sjöfåglar förbjuds

Förbudet att i skymning jaga sjöfåglar gäller från utgången av den timme som följer efter solnedgången fram till ingången av den timme som föregår soluppgången. Före jakten påbörjas ska jägaren kontrollera tiden för soluppgången och solnedgången på orten i fråga. Om solen till exempel går ner klockan 21.01, är jakt förbjuden från klockan 22.01. Det är dock tillåtet att söka, avliva och omhänderta en skadad fågel även under den tid som förbudet gäller.

Förbudet mot jakt i skymning baserar sig på det förslag som tidigare i år beretts av en bredbasig arbetsgrupp som tillsatts av jord- och skogsbruksministeriet. Syftet med förbudet är att det under jakt ska vara tillräckligt ljust för att kunna känna igen fågelarter, vilket minskar risken för att fredade arter och arter som minskar i antal skjuts i misstag. Förbudet mot jakt i skymning förbättrar skottsituationen och möjligheten att känna igen arter. När det är ljust är det också lättare att snabbt hitta och avliva fåglar som skadats och därmed undvika onödigt lidande. Man hoppas också att ändringen ska förbättra acceptansen för jakt. Svårigheterna med att känna igen sjöfågelarter har konstaterats även i många andra länder och jakt i skymning har begränsats bland annat i Sverige, Danmark och Förenta staterna.

Förordning trädde i kraft den 1 augusti 2023 och gäller till och med den 31 juli 2026.