Hoppa till innehåll Gå till webbplatskartan

Fångstmetoder för skogshönsfåglar

man och spets

Jakt med drevkedja

Jakt med stötande eller stående hund

Jakt med skällande fågelhund

Jakt med stående hund

Toppjakt

kaksi hiihtäjää talvisessa maisemassa

Locka järpe med lockpipa

Stötande hundar vid jakt på småvilt

Åldersbestämningen av skogshönsfåglar är förhållandevis enkel mellan en ungfågel och äldre fåglar, men från det andra levnadsåret och framåt är åldersbestämning utifrån fjäderdräktens kännetecken inte längre vattentät.

Ungfåglar kan skiljas från adulta utifrån den mindre storleken, kortare stjärten samt formen och längden på handpennorna. Under ruggningen i slutet av sommaren byter de äldre fåglarna hela fjäderdräkten, medan ungfåglarna i regel inte byter de två yttersta handpennorna och en varierande mängd täckfjädrar på vingarna. För handpennornas del fälls en fjäder åt gången, från vingvecket mot vingens spets. Ungfågelns två yttersta handpennor, som inte byts, är vassare i formen än hos den fullvuxna fågeln. Den spetsiga formen bevaras fram till följande sommars ruggning. Juvenila tjädrar och orrar har en brokigare färgsättning än adulta.

orre i ett träd
Orrar i en torraka. Ungtuppen identifieras utifrån den brokiga fjäderdräkten, medan unghönan identifieras utifrån den korta stjärten. Beroende på fågelns ställning kan det vara svårt att se stjärtens längd, och därför är det svårare att på långt avstånd med säkerhet åldersbestämma honor än hanar. I jaktsituationen väljer den ansvarsfulla skogshönsfågeljägaren ut en ung fågel.
fågelvinge
En ung tjädertupps vinge. Numreringen av handpennorna startar från den yttersta fjädern.
fågelvinge
Fjäderdräkten hos unga skogshönsfåglar, i synnerhet tuppar, är brokigare till färgsättningen än hos fullvuxna individer. På bilden en ung orrtupp som fälldes i Sverige i slutet av augusti. Fjäderdräktens brokighet avtar och andelen svarta fjädrar ökar när hösten framskrider. De fyra yttersta handpennorna har ännu inte bytts, och de är spetsiga och brokiga längst ut. 
fågelvinge
Hos den fullvuxna skogshönsfågeln har de tre yttersta handpennorna bytts och är fullt utvecklade. På bilden en fullvuxen tjäderhöna. 
fågelvinge
Ungfågelns två yttersta handpennor byts inte under det första levnadsåret. De är spetsigare till sin form och brokigare längst ut än de handpennor som har bytts. På den unga orrhönan på bilden håller den tredje handpennan på att bytas, och är därför kortare än de övriga handpennorna.
fågelvinge
I början av säsongen kan drygt ett år gamla fåglar, som kläcktes året innan och för vilka bytet av handpennor pågår, bli byte. På orrhönan på bilden har de två yttersta handpennorna ännu inte hunnit bytas. De är tydligt nötta, rundade i spetsarna och har annan färgton än övriga handpennor. I sådana situationer hjälper fågelns övriga särdrag, såsom storleken, stjärtens längd och fjäderdräktens färgsättning (tjäder- och orrtuppar) vid åldersbestämningen.

Lisää tietoa kanalintujen tunnistamisesta