(Lepus europaeus)
Kännetecken: Kroppslängd 50–70 cm, vikt 3–7 kg. Fältharens päls har året runt samma färg; på ryggsidan gulbrun, på buksidan ljus. Vinterpälsen något ljusare. Nosen avtecknar sig tydligare än hos skogsharen och även öronen är märkbart större. Svansen något längre än hos skogsharen och alltid svart i toppen.
Utbredning: Fältharen började breda ut sig i vårt land från sydost för ca hundra år sedan. Arten förekommer numera söder om linjen Uleåborg–Joensuu. Stammarna är rikligast i sydvästra Finland. Fältharen är en art som trivs i odlingsmarker. Man kan påträffa den på åkrar också på dagen, men för det mesta har den sin daglega någonstans på en skogsholme eller vid åkerkanten. Den rör sig inte just djupare in i skogen.
Fortplantning: Brunsttiden börjar tidigt på våren och fortplantningsperioden kan pågå till slutet av hösten. Hos oss har fältharen i allmänhet 2 kullar, mera sällan 3 eller rentav 4. Bygger inte bo, utan föder ungarna (2–4) i skydd av vegetationen. Fältharens dräktighetstid är 42–46 dygn.
Föda: I huvudsak flera gräsväxtarter. Besöker odlingar för att leta efter föda; åkrar med spannmål, hö och rotsaker. På vintern äter fältharen gärna bark från träden och kan lokalt åstadkomma skada i trädgårdarna.
Övrigt: Fältharen har hos oss visat sig vara ett anpassningsbart kultursällskap. Även jakten på den sker i allmännhet nära bosättning och trafikleder, så den lämpar sig illa för jakt med drivande hund.