(Castor fiber)
Kännetecken: Den största gnagaren i landet, kroppslängd 65–105 cm, svansen 22–38 cm, vikt 12–33 kg. Pälsens allmänna färg brun, underullen grå. Svansen vågrätt platt, lik ett årblad och täckt med fjäll. På bakfötterna simhud. Simmar och dyker bra. Bygger dammar i vattendragen. Boet av trädstammar, kvistar och gyttja är imponerande stort. Det är besvärligt att särskilja europeisk bäver och kanadensisk bäver, för dessa två arter har yttre skillnader främst i svansens mått och form. Arternas svansar är i huvuddragen likadana det vill säga breda, platta och fjälltäckta, men kanadabäverns är en aning kortare och bredare ganska jämnbred över hela längden, då den europeiska bäverns klart smalnar av mot spetsen. För en noggrann identifiering behövs ett fastställande av en expert.
Utbredning: Stammen försvann närmast på grund av överdimensionerad jakt, men inplanterades senare på nytt. Numera uppgår stammen till 3 300-4 500 djur.
Fortplantning: Monogam, brunsttid i januari–februari, dräktighetstid 3,5 mån. Föder på våren 1–8 ungar. Ibland framskjuts dräktigheten och ungarna föds först på hösten.
Föda: Bark från asp och björk, skott och blad, även övriga lövträd och buskar, ibland tallbark.
Övrigt: Dammarna är viktiga för sjöfågelkullarna. För jakt på europeisk bäver behövs av Finlands viltcentral beviljad jaktlicens.