Ekorre

(Sciurus vulgaris)

Kännetecken: Kroppslängd 18–24 cm, svansen 14–19 cm, vikt 200–390 g. Ekorren byter päls två gånger om året. Ryggen är på sommaren brun, men blir till vintern grå. Buksidan är vit hela året. Den långa svansen och de tofsprydda öronen byter inte färg. Ekorren klättrar i träd och hoppar från träd till träd, på marken rör den sig jämfota hoppande.

Utbredning: Påträffas i hela landet, utom i kalfjällen och på vissa skär. Stammarna varierar mycket från år till år. Ekorren lever helst i barrskog, men den påträffas också i parker och trädgårdar. Ekorren rör sig på dagen. Till natten söker den sig till sitt bollformade bo, en trädhåla eller holk.

Fortplantning: Ekorrens dräktighetstid är 35 dygn. Kullarna är vanligen två, i undantagsfall tre. Kullar förekommer i april–september, men ibland också andra tider på året. Mängden ungar per kull varierar mycket, i allmänhet är de 3–6. Näringssituationen inverkar på antalet kullar och ungar. Ekorren bygger bolliknande bon i träden, eller så kan boet finnas i en håla eller en holk. Ekorren har reservbon, dit den kan flytta ungarna.

Föda: Frön från gran och tall, dåliga fröår även knoppar från samma träd. På sommaren dessutom bär, svampar, insekter samt övrig animalisk föda.

Övrigt: Ekorren var i tiden det viktigaste pälsviltet i vårt land. Bytesmängden uppgick till rentav flera miljoner årligen. Numera utgör årsbytet 3 000 – 10 000 exemplar (skinnets pris lågt).