Vitkindad gås

Branta leucopsis

Den vitkindade gåsen är en liten grå- och svartvitspräcklig gås som helt saknar bruna nyanser. Huvudet har i jämförelse med kanadagåsens huvud ett större vitt område: endast hjässan och strimman mellan ögat och näbben samt näbben är svarta.

Näbben är kort och näbbroten hög. Färggränsen mellan den svarta halsen och den ljusa kroppen är skarp och placerad lägre ner på bröstet än hos kanadagåsen. Buksidan är enfärgat ljus och ryggen och vingarna grå- och svartbrokiga. Lätet påminner om en hunds skällande.

De vitkindade gäss som flyttar genom Finland har sitt huvudsakliga utbredningsområde i nordvästra Ryssland. I sydvästra skärgården etablerade den sig som häckningsfågel i början av 1990-talet och påträffas nu häckande längs sydkusten. Arten breder också ut sig norrut längs Bottniska vikens kust.

På hösten kan vitkindade gäss ses i östra och sydöstra Finland som enorma flockar vid flyttningen och ute på vidsträckta åkrar för att äta. Vissa år går höstflyttningen för vitkindade gäss och andra gåsarter längs en mer västlig rutt än normalt, varvid flyttflockar kan ses ända upp till höjden av Uleåborg.

Jakt

Den vitkindade gåsen är fridlyst med stöd av jaktlagen. Undantag från fridlysningen kan dock göras för att trygga flygsäkerheten på flygplatser samt för att förebygga skador på odlingar på åkrar där skörden inte har bärgats. På åkrar är jakt tillåtet på vitkindade gäss i flockar på minst fem individer.

En vitkindad gås som erhållits som byte får användas som föda, men det är förbjudet att sälja den. Erhållet byte ska anmälas till Finlands viltcentral inom sju dygn.

Jakttider Sjöfågeljakt Inventering av sjöfågel

Vitkindad gås

Kännetecken

Utbredning

Se även