Definition av begreppet jakt (JL 2 §)
Med jakt avses:
• Att i fångstsyfte locka, söka efter, ringa, vakta på, skrämma eller spåra vilt
• Att vilt som lever i fritt tillstånd fångas eller dödas samt att fångsten omhändertas av jägaren
• Att i fångssyfte använda hund till att söka efter, driva eller spåra vilt
• Att hålla fångstredskap gillrade på fångstplatsen
Förutsättningar för utövande av jakt
Jakträtt eller jaktillstånd.
Jaktkort det vill säga betald jaktvårdsavgift.
Skjutprov vid behov.
Jaktlicens eller dispens vid behov.
Lagenliga;
– vapen och ammunition
– fångstredskap
– bruk av hund
– jaktform och –tid
– utrustning
Jaktens allmänna krav
Jakt skall bedrivas så att människor eller egendom inte utsätts för fara eller skadas (JL 20 §).
Jakträtten
Är en i lag skyddad och reglerad rättighet.
Tillhör områdets ägare
– kan utarrendera jakträtten eller ge muntlig eller skriftligt jakttillstånd
Kan grunda sig på
– markägande
– arrendeavtal
– en rättighet inskriven i lag (norra Finland JL 8 § och allmänna vattenområden)
Kommunmedlemmarnas jakträtt på statens områden
Var och en som har sin hemkommun enligt 2 § i lagen om hemkommun i en kommun som hör till landskapet Lappland eller landskapet Kajanaland eller i Kuusamo, Pudasjärvi eller Taivalkoski kommun, enligt den indelning som gällde den 31 december 2014, har rätt att i sin hemkommun jaga på områden som tillhör staten (JL 8 §).
Allmänt vattenområde i havet
Var och en som är fast bosatt i Finland har rätt att jaga inom allmänt vattenområde i havet och på sådana holmar och skär inom allmänt vattenområde i havet vilka tillhör staten och för vilkas del besittningen inte har överlåtits till någon, samt i Finlands ekonomiska zon. (JL 7 §)
På obebodda utskär i havet får den som har rätt att jaga på vattenområdet bedriva sjöfågeljakt från land på öppen strand som tillhör någon annan. (JL 24 §)
Allmänna vattenområden i sjöar (JL 7 §)
Inom allmänna vattenområden i sjöar samt på holmar och skär som staten äger inom sådana områden har var och en rätt att jaga, om han har hemort i en kommun till vilken det allmänna vattenområdet helt eller delvis hör eller till vilken det gränsar.
Jaktkort behövs ej
Då man agerar som assisterande hundförare åt jägare.
Då man som drevkarl eller på motsvarande sätt assisterar vid jakt.
Vid fångst av icke fridlysta djur (fångst av råttor och möss är inte jakt).
Skolning av hund i enlighet med jaktlagen är ej jakt (verksamheten har inte fångstsyfte)
– markägarens eller jakträttsinnehavarens tillstånd
Jaktförbud på vägar
Vilt får inte skjutas över en järnväg eller en allmän väg eller när viltet eller skytten befinner sig på en sådan väg.
Skogshönsfågel får inte skjutas när den eller skytten befinner sig på en enskild väg
– man kan skjuta över en enskild väg, så att ingen fara orsakas
Den allmänna säkerheten får ej äventyras vid jakt på vägar.
Allmänväg
– Väg som upprätthålls av staten
– Vägledningsmärken blå- och grönvita
– Numrerade på vägnummerkartor
– Officiell terrängtrafikled
Enskildväg
– Alla övriga (förutom fastighetsväg, gata eller planväg)
Vägområde (om ej definierad i fastighetsförrättningen)
– 2 m från dikets yttre gräns / allmän väg
Jakträtten på vägområde
– Tillkommer markägaren över vars mark vägen dragits
Begränsning av användningen av motordrivna fortskaffningsmedel (JL 32 §)
Vilt får inte i fångstsyfte skrämmas eller spåras med luftfartyg eller med motordrivna fordon som rör sig på marken eller isen eller med fartyg eller båtar vilkas motor är i gång.
Vilt får inte skjutas från luftfartyg eller från motordrivna fordon som rör sig på marken eller isen, inte heller i skydd av dessa eller, omedelbart efter att de har stannat närmare än 100 meter från dessa eller från fartyg eller båtar vilkas motor är i gång.
Gäller inte när sårat vilt avlivas på havsområde från fartyg eller båtar vilkas motor är i gång.
Transport av jaktvapen och jaktpilbåge (JL 35 §)
Jaktvapen eller jaktpilbåge får inte utan lovligt syfte eller utan jakträttshavarens medgivande transporteras annat än oladdat och insatt i ett fodral på sådant område där personen inte har jakträtt eller jakttillstånd.
– Detta gäller dock inte på allmän väg som gränsar till ett jaktområde.
Ett jaktvapen eller jaktpilbåge skall i luftfartyg, i motordrivna fordon som rör sig på marken eller isen samt i fartyg och båtar vilkas motor är i gång, vara oladdat och insatt i ett fodral eller skyddat utrymme
– Oladdat (ingen ammunition i loppet, magasinet får innehålla ammunition)
– I fodral (i påse, låda eller dylikt)
– Skyddat utrymme (vapnet ej inom räckhåll under körning)
Gäller inte transport av vapen på havsområde i fall som avses i 32 § 3 moment (sårat vilt).
Transport av jaktvapen och jaktpilbåge i terrängen
Det är förbjudet att transportera jaktvapen eller jaktpilbåge i motordrivna fordon i terrängen
– med polisens lov i undantagsfall (t.ex. renkarl)
– med terrängen avses även istäckt vattenområde
Transport av vapen och jaktpilbåge
Trots det förbud som föreskrivs i JL 35 § 3 mom. får ett oladdat jaktvapen eller en jaktbåge transporteras i ett motordrivet fordon i terräng i ett fodral, om transporten sker:
1) på ett istäckt vattenområde,
2) på i 13 § i terrängtrafiklagen (1075/1995) avsedda snöskoterleder eller på stråk som utmärkts i terrängen,
3) vid förflyttning i terrängen längs ett etablerat stråk till sådana inkvarteringsställen, inkvarteringsbyggnader eller fastigheter som saknar vägförbindelse,
4) för att hämta ett jaktbyte och för vittjande av fällor för levandefångst eller fotsnaror, och
5) för att föra personer som ska vara skyttar till en skjutplats som jaktledaren i förväg anvisat.
– endast transport till ett bestämt pass
Vad är ett etablerat stråk?
Med ett etablerat stråk avses ett stråk som tydligt kan skönjas i terrängen och som använts av människor.
Som etablerade stråk kan även betraktas de stråk som bildas av lokala invånare och renskötare när marken är snötäckt.
Därtill betraktas i fjällen eller i öppen terräng den rakaste vägen från startplatsen till inkvarteringsstället, -byggnaden eller fastigheten som ett etablerat stråk.
För att underlätta övervakningen av bestämmelsen har man ansett det vara skäl att begränsa förflyttningar till inkvarteringsställen, -byggnader eller fastigheter så att det sker längs etablerade stråk.
–Om det var tillåtet att transportera jaktvapen eller jaktbågar i det syftet som avses i 3 punkten i momentet i ett motordrivet fordon var som helst i terrängen, skulle det bli betydligt svårare att övervaka jakten och hindra olaga jakt.
Tillstånd för vapentransport
Med stöd av Finlands viltcentral beviljat tillstånd får ett oladdat jaktvapen eller jaktbåge transporteras i ett motordrivet fordon i terrängen i ett fodral, ett skyddat utrymme eller utrymme, där det inte omedelbart kan användas för jakt förutsatt att det för transporten kan anses finnas annan godtagbar grund än ovanstående avsedda.
– Tidigare var det polisen som beviljade tillstånden
Allmänna krav på pilbåge (JF 20 §)
Endast vildkanin, skogshare, fälthare, ekorre, europeisk bäver, kanadensisk bäver, i farm uppfödd fjällräv, rödräv, grävling, hermelin, iller, skogsmård, rådjur, dovhjort, kronhjort, sikahjort, vitsvanshjort,skogsren, mufflon, vildsvin samt fåglar som räknas till vilt liksom även icke fredade djur (inkl. mink, bisamråtta, sumpbäver, mårdhund, tvättbjörn) får skjutas med pilbåge.
Endast pilbågar som kräver en kraft om minst 180 newton (180 N) för spänning av bågen får användas för att skjuta vilt.
Spetsen på en pil som används för att skjuta djur skall vara sådan att en lyckad träff är omedelbart dödande. Om pilbåge används för att skjuta europeisk bäver, kanadensisk bäver, rådjur, dovhjort, kronhjort, sikahjort, vitsvanshjort, skogsren, rådjur, vildsvin eller mufflon, skall på pilen användas en skärande spets vars diameter är minst 22 millimeter.
Om pilbåge används för att skjuta europeisk bäver eller kanadensisk bäver skall pilen dessutom vara fäst till bågen med en lina.
Användning av armborst vid jakt är förbjuden.
Skjutprov
Vid jakt med räfflat kulvapen på dovhjort, kronhjort, sikahjort, rådjur, älg, vitsvanshjort, skogsren, vildsvin eller brunbjörn får endast den vara skytt som har avlagt skjutprov. Vid jakt på nämnt vilt får även den vara skytt som har ett gällande intyg över motsvarande skjutprov i något annat land eller som lämnar jaktvårdsföreningen en utredning om att han eller hon har rätt att i sitt hemland jaga vilt av motsvarande storlek. (JL 21 §)
Med bågskytteprov avses det skjutprov som avläggs för jakt med pilbåge på dovhjort, kronhjort, sikahjort, vitsvanshjort, skogsren, rådjur, vildsvin och mufflon.
Utrustning som skall användasvid jakt på hjortdjur (JF 22 §)
Vid jakt på dovhjort, kronhjort, sikahjort, älg, vitsvanshjort och skogsren ska de som deltar i jakten använda orangeröd eller orange huvudbonad eller ett överdrag av sådan färg och orangeröda eller orange klädesplagg som täcker överkroppen. Den orange eller orangeröda färgen ska täcka minst två tredjedelar av den synliga ytan av klädesplagget och huvudbonaden.
Kravet i 1 mom. gäller dock inte en jägare som jagar i skydd av en konstruktion eller med jaktpilbåge.
Anmälningsskyldighet om byte
Fångstanmälan om fällda rådjur, vildsvin, iller och sädgås ska lämnas in inom sju dygn efter att ett djur har fällts.
Fångstanmälan om fällda bläsand, stjärtand, årta, skedand, brunand, vigg, ejder, alfågel, småskrake, storskrake och sothöna ska göras till Finlands viltcentral (inom 7 dygn).
Gäller även licensbelagda hjortdjur.
Vid kvotjakten på varg och björn omedelbart.
Fångstanmälningar kan göras via Oma Riista -tjänsten.
Fångstregister
Finlands viltcentral för med hjälp av automatisk databehandling ett fångstregister som ska användas för att följa viltbestånden och planera hur de ska utnyttjas samt för jaktövervakning och statistik.
Den personuppgiftsansvarige får trots sekretessbestämmelserna lämna ut uppgifter ur fångstregistret till jord- och skogsbruksministeriet, viltvårdsföreningar, Naturresursinstitutet, Forststyrelsen, de myndigheter som svarar för jaktövervakningen och de jaktövervakare som avses i 23 § i viltförvaltningslagen (158/2011). Uppgifterna får lämnas ut med hjälp av teknisk anslutning. (JL 38 b §)
Övriga förbud eller begränsningar
Icke fredade fåglar är fridlysta under häckningen. (JF 25 a §)
Viltartsspecifika vapen- och ammunitionskrav. (JF 16 och 16 a §)
Djur får inte skjutas på närmare avstånd än 150 meter från en sådan byggnad i vilken någon bor utan uttryckligt tillstånd av byggnadens ägare eller innehavare (JL 25 §)
– Avlivning i en fälla är tillåtet på närmare avstånd än 150 meter från en sådan byggnad i vilken någon bor (OBS! gäller endast invasiva främmande arter)
Utan uttryckligt tillstånd av områdets ägare eller innehavare får ingen söka efter vilt på en gårdsplan eller i en trädgård. (JL 25 §)
Det är förbjudet att i jaktsyfte röra sig på odlingar innan grödan är bärgad eller ihopsamlad. (JL 25 §)
JF 20 a § Användning av luftvapen
Luftvapen får användas endast inne i en byggnad och där endast för att döda kråka, skata, tamduva, ekorre, skogsmård, hermelin och mink samt andra icke fredade däggdjur än förvildad katt.
Vid jakt är det allmänt förbjudet att använda följande fångstredskap och fångstmetoder (JL 33 §):
5) artificiella ljuskällor…
Undantag:
Artificiella ljuskällor får användas vid spårning och avlivning av sårade djur eller djur i fotsnara och vid avlivning av djur som befinner sig i ett gryt, i en fälla, i ett blockfält, i eller under en byggnad eller under en ved- eller virkestrave eller annars i hjälplöst tillstånd (JF 14 §)
Vid jakt på vildsvin är användning av artificiellt ljus och elektroniska siktanordningar tillåtet från och med 10.5.2024
Vid fångst av invasiva främmande arter får användas artificiella ljuskällor
Förbud mot att ofreda vilt
Vilt får inte ofredas när det befinner sig på ett område där personen i fråga inte har jakträtt eller jakttillstånd för jakt på viltet. (JL 36 §)
Användning av lövblåsare (JF 14 a §)
Lövblåsare får användas för att fånga eller driva bort fjällräv som uppfötts i farm, rödräv, hermelin, ekorre, grävling, och icke fredade däggdjur när djuret befinner sig i ett gryt, i ett blockfält (fi louhikko), i eller under en byggnad, under en ved- eller virkestrave eller i motsvarande förhållanden.
Användning av sax (slagfälla, direktdödande fälla)
För viltfångst får enbart sådan sax användas som dödar viltet omedelbart när den slår igen. Saxen ska underhållas regelbundet. Saxen ska placeras så att den inte medför fara för människor eller andra djur än de som får fångas.
På land får sax (placeras i en skyddskonstruktion) användas för jakt på iller, hermelin, mink, skogsmård och ekorre samt för fångst av icke fredade däggdjur.
Saxens diameter får vara högst 20 centimeter.
Diametern på skyddskonstruktionens öppning högst 8 cm.
Under vatten får sax användas för jakt på europeisk bäver, och kanadensisk bäver samt för fångst av icke fredade däggdjur.
Saxens diameter får vara högst 30 centimeter.
Tillsyn över hundar (JL 51 §)
Från den 1 mars till den 19 augusti skall hundar som är utomhus hållas kopplade eller så att de omedelbart kan kopplas.
Undantag:
På gårdsplan eller i en trädgård
På ett omgärdat område som är reserverat för hundar
Hundar som är yngre än fem månader
När hönshundar eller andra fågelhundar dresseras utan at fredat vilt ofredas under fortplantningstiden
Då andra än drivande hundar används för jakt
Hundar som används för polisens, tullverkets, försvarsmaktens eller gränsbevakningsväsendets uppgifter
Hundar med specialuppdrag (SRVA m.fl.)
Utan markägarens eller jakträttshavarens tillstånd får en hund inte hållas okopplad på något område (JL 53 §)
– det finns ingen allmän rätt till eller tid för hållande av hund okopplad
Halvtimmesregeln vid drev eller skall (JL 53 §)
– efter detta får drevet/skallet avbrytas
– avbrytande före detta är störande av fångst
Jaktlov och skolningslov för hundar är skilda saker
– i nuvarande arrendeavtal kommer man vanligen även överens om skolning av hundar
Hundprov och hunddressyr
Finlands viltcentral kan ge dispens från skyldigheten som förskrivs i JL 51 § 1 mom. när hundprov anordnas eller hundar dresseras. Hundproven och dressyren ska ske så att fredat vilt inte ofredas under sin fortplantningstid.
Utan hinder av att hjortdjur fredats får jaktprov för hundar som används för jakt på hjortdjur anordnas och sådana hundar dresseras från den 20 augusti till utgången av december. På motsvarande sätt får jaktprov för hundar som används för annan jakt anordnas och sådana hundar dresseras från den 20 augusti till utgången av februari. Hundproven och dressyren skall genomföras så att fredat vilt inte skadas.
För anordnande av jaktprov för hundar som används för jakt på varg, brunbjörn, utter och lodjur och då sådana hundar dresseras krävs dock Finlands viltcentrals tillstånd. (JL 52 §)
Användning av hund vid jakt på hjortdjur
Vid jakt på hjortdjur får inte användas okopplad drivande hund med större mankhöjd än 39 centimeter.
Vid jakt på rådjur och vitsvanshjort får hund som avses i 1 mom. användas endast från och med den sista lördagen i september till och med den 15 februari.
Vid jakt på älg får hund användas tills den 15 januari utanför renskötselområdet.
– förbudet gäller dock inte användning av hund för att spåra sårade djur
Störande av fångst
Det är förbjudet att förhindra eller försvåra laglig jakt genom att göra fångstredskap odugliga eller på annat sätt störa fångsten. (JL 31 §)
Rätt att fånga och döda icke fredat djur
Den som äger eller innehar ett område har rätt att fånga eller döda icke fredat djur som befinner sig på hans område. Denna rätt har ägaren eller innehavaren även när jakträtten på området har överlåtits till någon annan genom ett avtal om jaktarrende. (JL 48 §)
– gäller också för invasiva främmande arter
Automatiska vapen
Automatiska vapen vilkas magasin kan laddas med fler än två patroner får inte användas för att skjuta vilt som nämns i jaktlagen 5 § fågelvilt (även inkluderande icke fredade fåglar), skogshare, europeisk bäver, varg, brunbjörn, iller, utter, skogsmård, lodjur, östersjövikare, knubbsäl och gråsäl.
Automatiska vapen vilkas magasin kan laddas med fler än tre patroner som inte får användas vid jakt stadgas i jaktlagen 33 §. (JF 16 §)
Jaktledning
Vid jakten på dovhjort, kronhjort, sikahjort, vitsvanshjort, skogsvildren, älg, varg, brunbjörn, järv eller lodjur, skall vara en jaktledare.
Vid jakt i sällskap ska antingen jaktledaren eller en vice jaktledare vara närvarande.
Jaktledaren eller vice jaktledaren behöver dock inte vara närvarande om jakten bedrivs som vaktjakt.
Med jakt i sällskap avses ett jaktevenemang där fler än en jägare är närvarande.