Järv 

Förekommer fåtaligt i norra och östra Finland, i ödemarksområdena, samt sporadiskt även i landets inland. Undviker bosättning och kräver ett stort revir.

Järven kan under en dag röra sig flera tiotal kilometer. Den rör sig i en långsam men uthållig galopp. Järven är en skicklig klättrare och kan tack vare de stora tassarna röra sig även i lös snö. Järven utnyttjar byten som har dödats av andra stora rovdjur, men fäller i lämpliga förhållanden även själv ren och skogsren.

Renar och skogsrenar är järvens huvudsakliga föda. Djur som har dödats av järv känns igen på att den, till skillnad från övriga stora rovdjur, river av nacksenorna på sitt byte. Klösmärken syns inte på bytet. Den sliter ofta loss huvudet från bytet. Järven återvänder, liksom björnen, till sitt kadaver. Också kadaver från hjortdjur som har dödats av andra stora rovdjur eller i trafiken samt inälvor som lämnats i terrängen i samband med älgjakt är viktig näring för järven. Den äter även fåglar, harar, rävar, små däggdjur, grodor och bär.

Brunsttid i mitten av sommaren. Järven har fördröjd fosterutveckling. Föder 2–4 ungar i februari–mars i ett bo som har grävts under snön. Ifall järvhonan störs vid boet flyttar den ungarna till en ny plats.