Storskarv

Phalacrocorax carbo

Storskarven är en mörk och långhalsad sjöfågel. Den adulta fågelns fjäderdräkt är huvudsakligen svart med inslag av grönaktig och bronsfärgad glans. Näbben är lång, kraftig och krokformad i spetsen.

När storskarven flyger håller den halsen rakt utsträckt. Under häckningstiden har den vitt på huvudet och låren. Hos juvenila fåglar är undersidan ljusare och brunaktig. Storskarvens läte består av sträva strupljud.

Storskarven häckar rikligt i synnerhet i Finska viken, Skärgårdshavet och längs Bottniska vikens kustområden samt ställvis även vid stora insjöar. Storskarven häckar i kolonier som kan bestå av hundratals eller till och med tusentals par. Den skaffar sin föda genom att dyka, och födan består nästan uteslutande av fisk. Storskarven ses ofta på strandstenar, skär eller sjömärken med vingarna utbredda för att torka sina fjädrar.

På hösten flyttar de storskarvar som häckar i Finland huvudsakligen till Västeuropa för att övervintra, och återvänder till sina häckningsområden på våren.

Jakt

Storskarven är fridlyst med stöd av jaktlagen. Undantag från fridlysning kan dock med stöd av lagen göras för att trygga flygsäkerheten på flygplatser samt för att förebygga skador inom fiskerinäringen i närheten av fångstredskap, enligt fastställda villkor.

En storskarv som erhållits som byte får användas som föda, men det är förbjudet att sälja den. Erhållet byte ska anmälas till Finlands viltcentral inom sju dygn.

Jakttider Sjöfågeljakt Inventering av sjöfågel

Storskarv

Kännetecken

Utbredning

Se även