Jaktledarens skyldigheter och uppgifter

Enligt 30 § i jaktlagen åläggs den som fått jaktlicens att utse en jaktledare. En bra jaktledare känner till förmågorna och färdigheterna hos jägarna i jaktlaget och har jaktlagets stöd.

Tack vare jaktledarna sker ytterst få jaktolyckor i Finland!

Även vid kvotjakt på stora rovdjur och vid jakt med stöd av dispens ska en jaktledare utses.

Anmälan om jaktledare

Jaktlicenshavaren ska innan älgjakten inleds skriftligen meddela jaktvårdsföreningen vem som är jaktledare samt vice jaktledare (JaktF 23 §). Detta görs i praktiken enklast i tjänsten Oma riista.

Till jaktledare ska väljas en person som har förmåga och färdighet att fungera som jaktledare. Ingen ska tvingas eller pressas att ta emot uppgiften.

Inom jaktsällskapet kan ett behövligt antal personer utses till jaktledare.

Alla utsedda jaktledare ska ha betalat jaktvårdsavgiften. För samlicens meddelar var och en av licensdelägarna själv sina egna jaktledare och ansvarar för att anmälan om jaktledare har gjorts.  Anmälan ska göras före den första jaktdagen. Den kan kompletteras senare under säsongen. I meddelandet om jaktledare kan vice jaktledarnas ordningsföljd bestämmas i förväg.

Jaktledarens skyldigheter

För varje jaktevenemang ska en jaktledare utses bland de anmälda personerna innan jakten börjar. Även om en person fungerar som primär jaktledare gäller samma rättigheter och skyldigheter för vice jaktledare, gruppledare och alla andra som utsetts till ledare som för den primära jaktledaren. Den person som fungerar som jaktledare under en viss dag är alltid ansvarig för den dagens jakt.

Vid jakt i sällskap ska jaktledaren alltid vara fysiskt närvarande för att övervaka att säkerhetsföreskrifterna och bestämmelserna om jakt iakttas.

Med sällskapsjakt avses ett jaktevenemang där fler än en jägare är närvarande. Om till exempel två jägare ger sig ut på jakt med hund på en annan plats än resten av sällskapet, ska den ena av dessa två vara jaktledare. Detta närvarokrav gäller dock inte vaktjakt, även om det samtidigt finns flera jägare som bedriver vaktjakt vid kanten av samma åker. Vid vaktjakt ska jaktledaren dock känna till vem som är ute på jakt och var. Jaktledaren måste se till att jägarna är medvetna om varandra. Med vaktjakt avses ett jaktsätt där jägaren statiskt håller sig på samma plats (pass, gömsle, jakttorn e.d.). Om en jägare rör sig smygande från en åker till en annan, samtidigt som hen hör sig för om på vilket fält det finns djur som äter, är det aktiv jakt och räknas inte längre som vaktjakt.

Iakttagande av jaktledarens föreskrifter och förbud mot jakt

Den som deltar i jakt är skyldig att följa jaktledarens föreskrifter. Jaktledaren får förbjuda den som inte iakttar givna föreskrifter/regler att delta i jakten. Förbudet meddelas för jaktdagen i fråga, men upprepad likgiltighet för föreskrifterna möjliggör vid vaktjakt högst ett jaktförbud som gäller den återstående jaktsäsongen. Underlåtenhet att följa jaktledarens anvisningar kan straffas i enlighet med föreningens interna regler. Om möjlig straffpraxis inte har antecknats separat i stadgarna, är ett utfärdat jaktförbud i kraft under jaktevenemanget i fråga.

Jaktledaren ska vid jakt i sällskap personligen övervaka att säkerhetsföreskrifterna och bestämmelserna om jakt iakttas. Detta ger i praktiken jaktledaren befogenhet att förhindra att en berusad person deltar i jakten som skytt. Om det i jaktlaget finns personer som misstänks äventyra säker vapenhantering, är det skäl att ta i bruk ett träningskrav. Kravet måste visserligen vara sådant att alla har realistiska och rimliga möjligheter att uppfylla det, även om de bor långt borta. Det bör alltså inte knytas till en viss bana eller en viss träningstur. Det går inte heller att kräva att skjutprov ska avläggas varje år.

Jaktledarens uppgifter

Det är jaktledarens uppgift att planera och övervaka jaktevenemang så att de sker tryggt och jämlikt i enlighet med reglerna. För jakten används ett tillåtet område, för vilket jakträtten och jaktlicensen är i kraft.

I jaktledarens uppgifter ingår att

• bestämma passplatser och passlinjer
• planera genomförandet av drevjakt
• besluta om användning av hundar
• meddela om när jakten ska ske
• följa och övervaka vaktjakt
• besluta om användning av kommunikationsmedel

Det är bra att märka ut passplatserna åtminstone i någon av telefonens terrängapplikationer (t.ex. oma riista eller en app för hundpejl), men också i terrängen, vilket gör det lättare att hitta rätt plats. Jaktledaren ska ge anvisningar om hur jaktdeltagarna stannar kvar på passen och när de får lämna dem.

Vid användning av drivande hund måste man se till att dess mankhöjd inte överstiger 39 cm. Lagen förbjuder användning av hundar som är över 39 cm i mankhöjd vid drevjakt på hjortdjur. I övrigt ska användning av hund i mån av möjlighet ledas på ett jämlikt sätt. Om sällskapet har flera hundar som fungerar i jakt, bör alla förare erbjudas möjlighet att släppa sin hund, antingen turvis eller genom att dela upp jaktområdet i olika delar.

Om en ko med kalv av misstag har fällts, ska man sträva efter att fälla den moderlösa kalven, utan att spara tid och möda.

Det är också bra att ge anvisningar om användningen av VHF-telefoner, om vad man ska säga och inte säga i telefonen. Anmälningar om observationer och fällda djur är viktiga med tanke på uppföljningen av jaktens förlopp, men onödigt prat bör undvikas.

Den som utsetts till primär jaktledare ansvarar för vice jaktledarnas ordningsföljd och deras beredskap att fungera som jaktledare. Det är viktigt att beakta nya jägare genom att se till att de får all nödvändig information. Många saker är självklara för de mer erfarna, men när utgångsläget ändrar är de inte självklara för nya deltagare.

Ledning av vaktjakt

Inför vaktjakt ska jaktledaren också ge anvisningar och eventuella tidsbegränsningar till allas kännedom. Det är skäl att komma överens om att den som beger sig ut på vaktjakt alltid informerar jaktledaren i förväg. Det är bra att påminna om användningen av orange kläder när man inte är i skydd av en konstruktion. Man ska alltid betona vikten av skjutstöd för säkra skott. Det är viktigt att i förväg komma överens om hur man agerar vid misstänkta skadskjutningar. Jaktledaren måste informeras omedelbart. Samtidigt ska jaktledaren se till att alla har kontaktuppgifterna till den tillgängliga sökhundföraren.

Jaktens inledningstal

Innan jakten inleds ska jaktledaren alltid hålla ett inledande tal. I samband med höstens första jaktstart ska alla anvisningar gås igenom, men också senare tas åtminstone upp vad som ska skjutas osv. Det är skäl att gå igenom anvisningarna muntligt, men det är god praxis att ge samma anvisningar också på papper. Samma saker måste också gås igenom med de jägare som ansluter sig till jakten senare under hösten.

I inledningstalet går jaktledaren igenom

• identifiering av det djur som ska skjutas
• vapensäkerhetsregler, när vapnet får laddas, hur man beter sig på passplats och vid skall
• förbjudna skjutriktningar
• hur man agerar i vildsvins- och björnsituationer
• behövliga föreskrifter för deltagarna om jakten och om de säkerhetsåtgärder som ska iakttas
• eventuella förändringar i förhållandena (jaktområde, användning av vägar osv.)
• hur man gör med bilar (hålla dörrarna låsta, vapnen utom synhåll, parkera så att bilarna inte stör andra, säkra avstånd till bebyggelse osv.)

Jaktledaren har rätt att kontrollera betald jaktvårdsavgift och giltigt skjutprov för varje person som deltar i jakten. Detta gäller också utländska jägare som ska ha ett finländskt intyg över skjutprov. Om någon vägrar uppvisa intygen, kan jaktledaren förbjuda deltagande i jakten. Det rekommenderas att kontroll av jaktkortet och skjutprovet görs åtminstone genom att fråga alla som deltar i jakten om skjutprovets och jaktkortets giltighet. Jaktledaren kan inte kräva uppvisande av tillstånd att inneha skjutvapen. Om jaktledaren anser att det finns behov av det, kan man kontakta polisen som utför jakt- och fiskeövervakningen.