Riistaa reunoilta

Projektet Riistaa reunoilta – METSO-yhteistoimintaverkosto är ett projekt som leds av Finlands viltcentral med målet att utveckla vården av kantzoner så att viltets levnadsförhållanden beaktas bättre.

Kantzonerna är viktiga när det gäller att upprätthålla mångfalden i naturen, men det finns ingen riksomfattande helhetsbild för naturvården av dem. Enligt vissa beräkningar finns det bara cirka tio procent kvar av de ursprungliga kantzonerna. Vi vill öka jägarnas intresse för naturvård, för de äger nästan en tredjedel av Finlands areal.

Se skötselråd för övergångszoner

Kantzonerna viktigast för kullarna av skogshöns

Med kantzon avses övergångsområdet mellan två olika slags ekosystem som har drag av dem båda. Kantzoner är till exempel kanterna av öppna kärr som gränsar till skogen samt kantzoner där åkrar och vatten gränsar till skog.

Kantzonerna är i regel variationsrikare områden än de ekosystem de gränsar till, eftersom växt- och djurarterna där består av arter från båda ekosystemen. Kantzonerna vid skogars och kärrs livsmiljöer hör till de viktigaste livsmiljöerna för skogshönsfågel och de är betydelsefulla även för många andra arter.

Kantzonernas betydelse har lyfts fram kraftigt på 2000-talet, till exempel när förvaltningsplanen för skogshönsfågel utformades. Erfarenhetsbaserad kunskap om kantzonernas betydelse har det naturligtvis funnits redan från och med 1950-talet, men det är först senare som mera noggrann forskning på ett tillförlitligt sätt har stött den uppfattningen.

I Norge har man till exempel undersökt tjäderkullar intensivt under deras första veckor i livet med hjälp av gps-observationsband. Där upptäckte man att kullarna till stor del rörde sig och åt i kantzonerna mellan öppna kärr och skog.

Kantzonerna erbjuder hönsfåglarna livsviktigt skydd och föda på samma område: föda genom stor tillgång på insekter och risväxter, speciellt blåbär, och skydd genom ett frodigt fältskikt, krontaket och variationen i täthet och storlek på trädbeståndet.

Vid skötseln av kantzoner kan man uppnå stor nytta till ganska små kostnader. Det är bra att försöka efterlikna ett område i naturligt tillstånd. Metoderna är till exempel längre omloppstid, skogsodling med varierad struktur, mindre frekvent dikning och odling i täta bestånd.

Vid skötseln av kantzonen mellan åkern och skogen är det meningen att skapa en kantzon med övervägande buskar och lövträd som erbjuder både skydd och föda och även en halvöppen livsmiljö för olika arters behov. Odlaren har också nytta av åtgärden, för då luften rör sig och solljuset ökar torkar åkern snabbare, vilket förbättrar både odlingsmöjligheterna och skörden och leder till att skörden mognar samtidigt på hela åkern.

Vid skötseln av kantzonen mellan åkern och skogen är det meningen att skapa en kantzon med övervägande buskar och lövträd som erbjuder både skydd och föda och även en halvöppen livsmiljö för olika arters behov. Odlaren har också nytta av åtgärden, för då luften rör sig och solljuset ökar torkar åkern snabbare, vilket förbättrar både odlingsmöjligheterna och skörden och leder till att skörden mognar samtidigt på hela åkern. Teckning: Tom Björklund

Mot praktiska anvisningar

I projektet Riistaa reunoilta genomförs pilotåtgärder med naturvård av kantzoner, utarbetas kursmaterial och främjas en kostnadseffektiv naturvård med kopplingar till rekreation och friluftsliv.

Utifrån information som samlats under projektet och erfarenheter av de modellprojekt som startats ska det utarbetas anvisningar och ett kurspaket för skötseln av kantzoner. Målet är att den information som samlats in och de anvisningar som utarbetats under projektet får maximal spridning ända till det praktiska skogsarbetet och viltvården.

I projektet Riistaa reunoilta – METSO-yhteistoimintaverkosto deltar ett brett och engagerat nätverk på riksnivå. Hit hör Skogsbrukets utvecklingscentral Tapio, Forststyrelsen, Finlands skogscentrals regionala enheter Kustens, Södra Österbottens och Norra Österbottens skogscentraler, Västra Finlands skogsägarförbund, Finlands naturskyddsförbund, koncernen MetsäGroup samt en grupp engagerade markägare, bland annat städerna Karleby och Uleåborg. Projektet finansieras av miljöministeriet genom programmet för mångfalden i skogarna i södra Finland, Metso.

Bilden föreställer en 180-årig skog som utvecklats naturligt på kantzonen mellan kärr och moskog i Taivalkoski.

Bilden föreställer en 180-årig skog som utvecklats naturligt på kantzonen mellan kärr och moskog i Taivalkoski. Bild: Marko Svensberg

Uppdaterad 4.6.2014