Vilttriangelinventeringar

Vilttriangeln är en inventeringsmetod som har utvecklats för att beräkna förekomsten av skogsvilt. Vilttrianglarna är stationära inventeringslinjer, som ger en genomsnittlig bild av viltsituationen i våra skogar. Trianglarna visar också konsekvenser av förändringar i livsmiljöerna.

Den liksidiga triangelns sidor är fyra kilometer långa, och den totala inventeringslängden är alltså tolv kilometer. Vilttrianglarna är placerade i skogsbeklädd terräng, så slumpmässigt som möjligt. Triangelformen och den stora ytan garanterar att olika skogstyper och utvecklingsskeden ryms med längs linjen och motsvarar genomsnittet för området.

Inventeringslinjerna gås igenom två gånger om året. På sommaren räknas skogshönsfåglar och på vintern däggdjursspår i snön.

Nästan 1 800 vilttrianglar har grundats. Årligen inventeras cirka 1 000 trianglar. I inventeringarna deltar årligen cirka 7 000–8 000 frivilliga jägare. Resultaten behandlas av Naturresursinstitutet.

Sommarinventeringen ger siffror för skogshönsfåglarnas (tjäder, orre, järpe, ripa) områdesvisa täthet (fåglar/km2) och sommarens ungproduktion. Färska inventeringsresultat kan användas för att fastställa jakttiderna för skogshönsfåglar och vid planeringen av beskattningen.

Viltförekomsten på jordbruksområden i södra och västra Finland beräknas vintertid med hjälp av spårräkning längs fältvilttrianglar. Fältvilttriangelns sidor är två kilometer långa, och den totala inventeringslängden är således sex kilometer.

Läs mera om vilttriangelinventeringar 

 

Uppdaterad 1.2.2017