Beskattning av älgstammen

Med planeringen av beskattningen av älgstammen avses den årliga verksamhetshelhet som inverkar på ansökningarna om jaktlicens, givna utlåtanden, beviljande av jaktlicenser och användningen av beviljade jaktlicenser.

Målet med beskattningen av älgstammen är att styra jakten på älg så att älgstammen bevaras

  • livskraftig
  • stabil till sin struktur
  • produktiv
  • med en genetisk mångfald

Målet med planeringen av beskattningen av älgstammen är också att styra älgjakten så att de skador på jord- och skogsbruk och i trafiken som orsakas av älg ska hålla sig på en sådan nivå som samhället accepterar.

Den viktigaste planeringsnivån i beskattningsplaneringen är älghushållningsområdet. Målet är att bilda en landstäckande områdesindelning där varje älghushållningsområde så väl som möjligt täcker sommar- och vinterbetena.

Många aktörer deltar i planeringen

I planeringen av beskattningen av älgstammen deltar

  • jord- och skogsbruksministeriet genom att bekräfta den nationella skötselplanen för älgstammen
  • nationella viltrådet genom att höra nationella intressegrupper och presentera de årliga nationella målen med vården
  • regionala viltråden genom att höra regionala intressegrupper och presentera de regionala målen med vården
  • nationella ansvarspersonen för beskattningsplanering genom att följa och styra arbetet för att uppnå de riksomfattande målen med vården av stammen
  • regionala ansvarspersonen för beskattningsplanering genom att följa och styra arbetet för att uppnå de regionala målen med vården av stammen
  • jaktvårdsföreningarna genom att höra lokala intressegrupper och presentera de lokala målen med vården
  • den som erhållit jaktlicens genom att höra personer som har jakträtt och sätta upp egna mål för vården och årligen ansöka om jaktlicenser samt besluta om användningen av beviljade jaktlicenser.

Planeringen av beskattningen av älgstammen grundar sig på så uppdaterad och pålitlig information som möjligt om älgstammen och de skador som den orsakar. För detta ändamål övervakar Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet med olika metoder älgstammens storlek och åldersstruktur, rörlighet, fortplantningseffekt, genetiska struktur och hälsotillstånd samt älgjakten.

Utgående från insamlat och analyserat material producerar forskningsinstitutet för den årliga beskattningsplaneringen uppskattningar av älgstammens storlek och struktur och ger rekommendationer om beskattningens kvantitativa och strukturella fördelning, så att de uppsatta målen ska nås.

Vid planeringen av beskattningen av älgstammen beaktar man forskningsinstitutets rekommendationer om den strukturella fördelningen av jakten och beräknar vilka andelar kalv samt vuxna tjurar och kor som ska vara målet för jakten på älghushållningsområdet.

Det regionala viltrådet kallar regionala intressegrupper i stor omfattning till årliga förhandlingar om vården av älgstammen. Under förhandlingarna diskuteras hur de regionala målen ska uppnås samt eventuella preciseringar av dem.

När målen för vården av älgstammen för de olika älghushållningsområdena sätts upp och beskattningen planeras beaktas bland annat mängden och kvaliteten på skador orsakade av älg samt t.ex. stora rovdjurs inverkan på älgbeståndet. Samtidigt överenskoms om behövliga åtgärder, vilka beaktas i utarbetandet av de årliga beskattningsplanerna.

Finlands viltcentral och jaktvårdsföreningarna handleder jaktlicensmottagare främst genom att ge råd och tillhandahålla utbildning och anvisningar om jaktens konsekvenser för älgstammen. Jaktvårdsföreningarna ordnar utbildningar i lokal beskattningsplanering för personer som ansöker om jaktlicens och informerar om älghushållningsområdet och älgbeskattningsplanerna.

Under jaktsäsongen ordnar jaktvårdsföreningarna informationsmöten för föreningar och klubbar som deltar i älgjakten. Under mötena granskas jaktens inriktning inför slutet av säsongen, så att man ska nå de uppsatta målen för vården av älgstammen.

 

Uppdaterad 27.9.2013