Viltprodukter

Jägaren kan utnyttja jaktbytet på en rad olika sätt. Det vanligaste är att använda köttet från bytet som föda, och vilträtter kan tillagas enligt många olika recept. Förutom köttet fås från pälsdjuren varma pälsar, som kan användas för tillverkning av mössor, handskar, pälsar, väskor och många andra praktiska produkter. Bytesdjur stoppas också ofta upp och hängs på väggen som jaktsouvenirer. Vidareförädlingen av viltdjur och produkter tillverkade av dem ger många företagare möjlighet till utkomst eller åtminstone en märkbar extra inkomst.

Att utnyttja älgbytet

Älgbyte ger årligen nästan 10 miljoner kilo kött. Huvuddelen av bytet används i jägarnas hushåll. I storhushåll, såsom skolkök, restauranger och kafeterior användes år 2005 cirka 140 000 kilo älgkött.

Förutom köttet förädlas i Finland årligen cirka 70 000 älgskinn, varav cirka 40 000 är inhemska. Älgskinn är ett viktigt råmaterial i läderindustrin, eftersom ungefär hälften av alla hudar som förädlas i Finland är från viltdjur. Horntroféer från älgtjurar är också en viktig del av älgbytet och ett fint jaktminne för ägaren.

Försäljning av viltprodukter

Jägaren eller jaktsällskapet får också sälja relativt stora mängder vilt direkt till konsumenter, så länge det är fråga om primärprodukt, dvs. oflått och oplockat vilt.

Hare och kanin får säljas hela, högst 1 000 stycken. Också 3 000 fåglar, 10 älgar, 30 hjortar och 50 rådjur kan levereras till försäljning på detta sätt. Till handeln för försäljning får levereras högst 1 000 hardjur och 3 000 fåglar, men de måste vara oflådda och oplockade. Så länge dessa mängder inte överskrids under ett år, behövs inga anmälningar eller köttgranskningar.

När viltet är flått eller plockat, blir det kött enligt vad som avses i lagen. Om köttet säljs vidare till konsumenter, bör det gå att spåra varifrån det härstammar. Då behövs en anmälan från livsmedelslokalen. En sådan anmäld livsmedelslokal som avses i lagen är en plats som uppfyller hygienföreskrifterna och för vilken har gjorts anmälan till kommunens livsmedelsmyndighet. Också t.ex. en sjöbod kan vara en anmäld livsmedelslokal.

Jägare, jägarsällskap eller en polis och jaktvårdsförening kan sälja eller auktionera ut kött på en plats som har anmälts hos livsmedelsmyndigheten. Där kan köttet också säljas till en lokal butik, så länge man håller sig till ovan nämnda arter och mängder.

Undantaget är kött från trikinbenägna arter, vilket bör genomgå trikinkontroll innan det kan säljas. Kött från till exempel björn, vildsvin, säl, grävling, bäver, sumpbäver och lo kan säljas först när man genom laboratorieundersökning har visat att köttet inte innehåller trikin.

Hygienutbildning för kötthantering

Personer som verkar inom livsmedelssektorn förutsätts i allmänhet avlägga hygienpass. Det här gäller också jägare som hanterar kött för försäljning. Alternativt kan jägaren avlägga en av Livsmedelssäkerhetsverket Evira godkänd hälso- och hygienutbildning. Utbildning behövs från och med 1.9.2014.

Den egentliga köttbesiktningen av det kött som ska säljas görs fortfarande alltid av en kontrollveterinär. Besiktning av viltkött görs på vilthanteringsanläggningar, renslakterier, slakterier eller småskaliga slakterier, som Evira har godkänt som en plats där även vilt kan slaktas. På vilthanteringsanläggning eller slakteri iakttas strängare kötthanteringskrav, varvid produkten kan levereras utan begräsningar för olika användningsändamål.

Läs mera om lagstiftningen (Evira)

 

Uppdaterad 26.4.2013