Hälsoeffekter av vilträtter

Kött från vilt som växt upp i naturen är smakligt och nästan fettfritt. Man kan tryggt äta vilt, för viltkött innehåller nästan inga sjukdomsalstrare som överförs från djur till människa, med undantag för trikiner.

Kött som sådant förfars lätt och kräver alltid omsorgsfull hantering. Det viktigaste är att alltid hantera viltet med rena händer och så hygieniskt som möjligt så att det värdefulla viltköttet håller sig säkert och bra, även till smaken.

Hälsosamt och tryggt att äta

Förberedelsen av en god måltid börjar redan vid jakten, och hur bytet hanteras har betydelse. Om djuret stressas av att jakten tar lång tid försämras köttets kvalitet. En ansvarsfull och kunnig jägare arbetar snabbt och riktar skottet så att värdefulla stekar inte förstörs.

Hanteringen av frilevande vilt styrs av lagar och förordningar. Genom dem strävar man efter att kött som används som föda är tryggt. Grundregeln är att när man jagar enbart för eget bruk behöver ingen anmälan om köttet göras. Bara om kött ges bort eller säljs utanför den närmaste kretsen måste kvaliteten och ursprunget säkerställas.

Ett byte som man tar endast för eget bruk, såsom älg eller hjort, får man ta ur och dela sinsemellan på fångstplatsen. En älgkropp behöver inte fraktas hel till slakthuset om avstånden är besvärliga, men det är i allmänhet lättare och mera hygieniskt att stycka i ett ändamålsenligt slakthus.

Vilt eller kött av vilt får man i mindre mängder ge till sin närmaste krets. Till exempel en hare eller en älgstek får man ge till släkt och grannar, om dessa bara äter dem. Även jaktfester får man ordna, för jaktfesterna anses vara privata tillställningar fastän antalet inbjudna gäster kan vara stort.

Jägaren får också förädla eller låta förädla produkter såsom rökt kött eller korv. De får emellertid användas endast i det egna hushållet, och man får inte börja sälja eller dela ut produkterna för allmän konsumtion.

 

Uppdaterad 23.4.2013