Siirry sisältöön

Intresset för jakt ökar allt mer också bland kvinnor

Jämfört med året innan ökade antalet kvinnor som avlagt jägarexamen i fjol med 3,5 %. År 2013 inlöste totalt 19 311 kvinnor jaktkort. Majoriteten av jägarna är dock fortfarande män. I fjol inlöste 289 079 män jaktkort, vilket är något mindre än året innan (-0,16 %).

Det totala antalet jägare fortsätter att öka en aning. År 2013 inlöstes totalt 308 390 fler jaktkort, dvs. 203 fler än 2012. Mest ökade antalet inlösta jaktkort i Egentliga Finland (+ 163, dvs. 1,2 %) och Kust-Österbotten (+ 98. dvs. 1,0 %).

Jaktkort för respektive jaktsäsong, som inleds den 1.8, erhålls genom att betala den årliga jaktvårdsavgiften, som för närvarande uppgår till 33 euro. Erhållandet av jaktkort förutsätter att jägaren har avlagt jägarexamen.

Kvinnornas ökande intresse för jakt kan ses i att antalet jaktintresserade kvinnor i hela landet är störst i åldersgruppen 45-49-år gamla. Flest jaktintresserade män finns det i åldersgruppen 55-59 år gamla. Jakten intresserrar alla åldersgrupper, för de yngsta jägarna är under 10 år gamla och de äldsta över 90 år gamla.

Det finns inte någon åldersgräns för avläggandet av jägarexamen. Självständig jakt med vapen i skogen får bedrivas av 15 år fylld person, som innehar parallelltillstånd till jaktvapnet. Personer som är yngre än 15 år kan bedriva t.ex. jakt med fälla. Ytterligare kan de använda vapen i samband med skjutövning samt jaga under fullvuxen jägares direkta övervakning.

Jägarregistret omfattar totalt närmare 400 000 jaktintresserade. Av dessa inlöser dock inte alla sitt jaktkort varje år. Det går att hålla en paus i betalandet av jaktvårdsavgiften, om jägaren inte har för avsikt att jaga under någon jaktsäsong. Rätten att lösa in kortet bibehålls efter avlagd examen under förutsättning att avgiften betalas minst vart femte år. Omkring 70 000 jägare låter årligen sin jaktvårdsavgift vila.

Jägarnas aktivitet varierar avsevärt. Gruppen storkonsumenter bland jägarna har uppskattats till omkring 50 000 personer. I egenskap av aktiva och kunniga jägare nedlägger dessa lejonparten av vårt lands totala årliga viltbyte. De innehar också ledande uppgifter eller olika funktioner i de 4 700 jaktföreningarna och jaktsällskapen samt i de 300 jaktvårdsföreningarna i vårt land. De flesta av jägarna, omkring 160 000 utövare, jagar under året allt från en enda till några tiotal jaktdagar.

Omkring 310 000 finländare erlägger sin jaktvårdsavgift trots att kring hundratusen av dem av en eller annan orsak inte alls beger sig ut i skogen. Med jaktvårdsavgiftsmedlen finansieras de lokala jaktvårdsföreningarnas verksamhet, produceras rådgivningstjänster i viltfrågor och jägarregistrets tjänster samt olycksfallsförsäkras jägarna. Den berättigar också till tidningen Jägaren, som sex gånger per år dimper ner i brevinkastet. Med hjälp av Jägaren håller jägarna sig ajour med vad som händer inom jaktsektorn.

Källa: Jägarregistret

Bild: Jari Niskanen