Finlands viltcentral förbereder ett åtgärdsprogram för skötseln och förvaltningen av bäverstammarna, med vars hjälp man kan fastställa en gynnsam skyddsnivå för Finlands bäverstammar genom att begränsa kanadabäverns utbredning till den europeiska bäverns förekomstområde och eventuella utplanteringar. Målsättningen är att också förbättra kvalitén av informationen om bäverns utbredning, riklighet och bytesmängder. De ekonomiska, natur- och vilthushållnings och sociala aspekterna tas i beaktande vid planeringen av åtgärderna, och för detta så utreder viltcentralen markägarnas, jägarnas och övriga intressegruppers åsikter beträffande skötseln och förvaltningen. Enkäten riktas till den europeiska bäverns nuvarande förekomstområde och deras närområden. Man kan svara på enkäten fram till 30.6.2015.
I Finland påträffas två bäverarter. Den ursprungliga europeiska bävern förekommer på Satakunda viltcentralsområde, i delar av Österbotten, Kust-Österbotten och Norra Tavastlands viltcentralsområden och i Lappland vid gränsen till Sverige. Den till sitt ursprung nordamerikanska kanadensiska bäverns utbredning är betydligt mera vidsträckt och koncentreras till östra Finland, men arten håller på att sprida sig västerut, och individer som bekräftats vara kanadensisk bäver har påträffats i närheten av den europeiska bäverns förekomstområde i Satakunda och Österbotten. I delar av Norra Tavastland, Österbotten och Lappland är det oklart, vilken av arterna som förekommer på områdena.
Enligt bäverinventeringen som ordnades hösten 2013 av Viltforskningen uppskattades att det finns 2 400-3 200 europeiska bävrar och 3 900-7 200 kanadensiska bävrar i Finland. Uppskattningarna är endast riktgivande, för inventeringen var inte helt täckande och talen är härledda från antalet bebodda vinterhyddor som hittades. Den europeiska bävern klassades som hotad år 2010 i den nationella evalueringen av hotstatusen, för att stammen är liten och förekomstområdet är begränsat. Ytterligare hör den till de arter som är uppräknade på EU:s habitatdirektiv bilaga II, för vilka särskilda bevarandeområden bör utses, och till arterna i bilaga IV som kräver noggrant skydd. Europeisk bäver jagas med stöd av beståndsvårdande dispenser begränsat i Satakunda och på andra ställen med stöd av dispenser för skadegrund. Kanadensisk bäver är för sin del en skadlig invasiv art, för vilken det räcker med jakträttsinnehavarens tillstånd för fångst.