Majoriteten av finländarna förhåller sig positivt till jakt. Den positiva attityden har ökat och den negativa har minskat jämfört med år 2004. Frågan utreddes av Taloustutkimus Oy på uppdrag av Finlands viltcentral.
Syftet med undersökningen var att klarlägga finländarnas attityd till jakt och i tillämpliga delar jämföra attityderna med resultaten av den motsvarande undersökning som gjordes år 2004. För undersökningen intervjuades finländare i åldrarna 15–79 år, av vilka 13 procent hade egna jakterfarenheter. Undersökningen genomfördes av Taloustutkimus Oy.
Enligt undersökningen förhåller sig majoriteten (61 procent) av finländarna positivt, 26 procent neutralt och 13 procent negativt till jakt. Beträffande de olika viltarterna ser man samma utvecklingstrend som i den allmänna inställningen till jakt. Inställningen till jakt är nu positivare än någonsin sedan opinionsundersökningarna inleddes år 1986.
Endast till jakten på stora rovdjur förhåller man sig nu totalt sett något mera kritiskt än år 2004. Den allmänna ståndpunkten är ändå fortfarande att även stammarna av de stora rovdjuren bör kunna regleras genom jakt.
I allmänhet upplevs jakten inte utgöra en risk för viltstammarna. I den frågan är förhållningssättet det samma som i undersökningen 2004. Mest positivt förhåller man sig till jakt på hjortdjur. Trots den allmänt positiva inställningen placerar sig jakten som metod att utnyttja naturresurserna klart efter bär- och svampplockning och fiske.
För varje viltart som har undersökts framgår att det är flera som förhåller sig positivt till jakt än negativt. Hela tre av fyra finländare förhåller sig positivt till jakt på hjortdjur. Beträffande samtliga viltarter förhåller sig män positivare till jakt än kvinnor.
På frågan om jaktens mening finns enligt de finländska undersökningsdeltagarna inte något entydigt svar. Var femte deltagare anser att meningen med jakt är att skaffa mat, medan knappt var femte anser att det handlar om att bejaka sin jaktinstinkt, idka friluftsliv, motionera eller koppla av mentalt. Jakt i avsikt att skaffa mat betonas speciellt av personer under 30 år.
Jägarna ses också oftare än tidigare även som naturvårdare. Majoriteten av finländarna anser att jägarna iakttar gällande föreskrifter för jakt, men åsikterna i den här frågan har blivit mera kritiska än tidigare.
Majoriteten av finländarna fördömer tjuvjakt på stora rovdjur. Men nästan var femte godkänner tjuvjakt på stora rovdjur, om det inte går att få lagliga jaktlicenser. Något över hälften av de intervjuade anser att ett stort rovdjur, som rör sig på en gårdsplan, får dödas. 34 procent anser att det finns för många vargar, 41 procent är av annan åsikt.
I Helsingfors och Nyland förhåller man sig i allmänhet mera negativt till jakt än i övriga landet. Det här framhävs speciellt beträffande jakten på stora rovdjur, till vilken 40 procent av dem som är bosatta i Helsingfors eller Nyland säger sig ha en negativ inställning.
I undersökningen frågade man också de intervjuade om rädsla för björn och varg. Av de intervjuade är 46 procent rädda för varg och 47 procent rädda för björn. Rädsla för björn är vanligast bland finländare i västra, östra och norra Finland. Rädsla för varg är vanligare än genomsnittet i västra Finland. Jägarna är mera rädda för björn än för varg.
Finlands viltcentral har till uppgift att främja hållbar vilthushållning. Jakt är ett sätt att ta tillvara viltresursen.